Det leks och julepysslas. Slits med skapande av värmesystem, grävs och grejas. Julestädas lite här, fejas lite där. Mitt i allt bara drösar vi ner på sofflocket, sörplar kaffe och tittar på varandra.

Skönt med fredag..tillsammansdag. Där vi tänkt hinna tusen saker men inte hinner nästan något. ”Fasiken, vad trött jag är…” , säger den ene. ”Ja med...”, småskrattar den andre. Långkramas och säger att ”det ska nog ordna sig det här också”. Låt säga att vi grejar med lite allt möjligt just nu här hemma (för icke-ovanlighetens skull, jag veeet.. men det finns grader, haha!) och livet känns lite som att allt är i en enda salig röra! Med doft av pepparkaka.. för tusan!

I hjärteasken finns minnen från Årets Pepparkaksbak och i alla möjliga burkar, då barnen fått fylla varsin, så har vi peppisar. Fy farao, så mysigt!

Sicken tur att vi var hemma både mor och far, köket liksom ångade utav iver. Småbagarna var i sitt esse!

Att baka pepparkakor med alla fyra små i kring. Nyp mig i armen, mumlade mamman.

Änglaspelets ljus bara fladdrar i vinddraget. Tussekatten satt på sofflocket och undrade vad i hela friden alla sjåade så mycket över.

Efteråt är alla alldeles slut.

Och så doftar det himmel i köket.

Papparkaksbaket.. kan vara årets mjöligaste, rörigaste, stökigaste mest gemytliga bagarstund.

Men det heter ju julstök. Ju!

Hoppas att ni har det gott i ert julestökande <3

Emmeli