80 år alltså. Det är en rätt mäktig ålder att fylla.
Jag kan inte låta bli att undra, kommer jag leva så länge? Om, hur kommer det att vara då? kommer jag fortfarande vara lika det-går-att-hinna-och-göra-allt-bara-man-vill-tokig, fast med 80 år på toppen? Nja, förmodligen inte… lite mer laid-back kanske 😉 Frågor som ingen kan ge mig svar på just nu. Vi låter dom vila helt enkelt.
I alla fall. Jubilarerna var oerhört glada och nöjda över firandet, och även vi som fick förmånen att fira tillsammans med dom. Församlingsgården i M´s hemby, fylldes med härliga människor, god mat, tårta, sång och musik.
Buffé.
Sommartårta!
Kusinerna L (inte alla med här på bilden) och jag, sjöng och spelade ett par låtar. Men för det mesta spelade vi till allsången…. som igår var en drös av psalmer ur psalmboken. Passade alldeles, alldeles perfekt för jubilarerna och om jag säger såhär; det har aldrig varit så roligt med psalmer tidigare. Utöver M som spelade gitarr, jag fela… så var även dessa tu med i ”allsångsbandet”….
L och T! Vilka godingar ni är alltså! Tillsammans lyfte vi taket! 😉 Hihi!
Ja, festen var helt klart anpassad till fullo, efter paret 80-gånger-två, det kände helt underbart i hjärtat.
GRATTIS TILL ER!
Än en gång är jag så oerhört glad över att ha hamnat i en sån himla mysig och fin svär-familj. Tänk så bra livet är!
Senaste kommentarer