Kanske rätt? Då och nu.

När man kan hålla på och fixa och trixa och vända och vrida och tänka och tänka… Sådär länge att kvällen nästan hinner bli midnatt innan man tycker sig behöva ta kväll…. Då kanske man har valt rätt yrkesväg ändå. Hoppas det. Det är inte alltid det känns självklart kan jag säga..

Nu har jag parkerat mig på kudden. Älskar att lägga mig och fundera. Det är allt annat än vad jag tyckte som liten. Då fick jag panik om jag inte somnade på en gång. ”Jag kan inte soova” sa jag till pappsen som vaarje kväll satt utanför mitt rum, på övervåningen, och kikade tv tills jag somnat. Det kändes tryggast så. Det allra bästa jag visste var om jag, när pappa gäspat färdigt och ville sova, fick krypa ner mellan päronen och sova där. Det gjorde jag lääänge, länge. Världens finaste föräldrar. Det har jag.
Numera, vuxen och sådär.. Så är det bästa jag vet att få sova bredvid min man. Då sover jag som en prinsessa. Det ska jag göra nu!

Tack för idag! ..och Godnatt!

/lillafrun