Luciamorgon.

bild 1

Högst svårbeskriven.

Igår slog regnet som spön i backen och all snö var i princip borta. Sorg i norrnorr, alltså. I morse vaknar vi till ett helt magiskt vitt täcke av snö. Lycka! Och mitt i sörplingen av mannagrynsvällingsfrukosten, får jag en idé. Mannen nappar som vanligt och vi börjar repa in ett kort, men intensivt, luciaprogram. Tvåstämt såklart. Och med såna där tjatiga verser emellan varje låt. Precis som det ska vara.

Och med den idén blev morgonrundan så hysteriskt mycket roligare än vanligt, när vi hade ett uppdrag på vägen; att lussa för vännerna. Klart man ska lussa när det är lucia. Så, med ljus och tändare och ett munspel att ta ton med, knatade vi iväg.

bild 3Otrooooligt pirriga i magen stod vi utanför dörren och väntade på att dom skulle öppna. Men, är det fredagen den 13e så verkar det som att man ska ha liiiiite otur. Dom var inte hemma. ”Hade gått för tre minuter sedan”.  Det fick vi reda på eftersom vi istället ringde och framförde vårt budskap. Det var såklart tråkigt att dom inte var hemma. Men det gjorde ändå inte så mycket. Vi hade så himla roligt på vägen och det kändes som det viktigaste. Och lussade gjorde vi ju. Om än för oss själva 😉

En bild på luciatåget mmsades till vännerna. Sen gick vi vidare. Och konstaterade, att det är bra att ha det där kvar. Barnasinnet alltså.

Önskar Dig en fin Lucia-dag!

Mannen och jag är lediga tillsammans idag. Det var så galet längesedan vi hade en helledig dag tillsammans. Jag kommer inte ihåg senast faktiskt. Så idag firar vi. Med julkonsert (med ett riktigt luciatåg ;))  och finlunch på stan!

Kram/lillafrun