Att ha ett kreativt kaos.

Jag må älska när det är ordning och reda. Men, kreativt kaos. Det gillar jag också. Skarpt. (Och bara en stund!)

Idag har det varit precis det; kreativt kaos. Jag har farit runt som en lycklig musikgalning. Det jag var iväg och gjorde i förmiddags var att ha sånglektion. Så roligt att jag nästan höll på att fråga min braiga lärare om en dubbellektion, men abstinensen efter Liten var för stor. Det har inte blivit mycket musicerande sedan lilla prinsen kom till världen, vi har helt enkelt haft annat för oss. Men idag brakade jag lös både med fiol, piano och på toppen av det, gastade jag (sjöng jag?) av hjärtats fröjd.

Liten? Jaa… han älskar sång. Och han älskar piano. Men när jag spelar fiol, då gallskriker han. Och gallskriker…. det gör han bara om han verkligen mår pyton. Så, antingen spelar jag så det låter som om ett kattskrälle har ont, eller också tycker han helt enkelt att det är väldigt höga toner. Nåja.

Vi avbröt efter en stund. Pepprade på det musiska med att dansa lite zumba på vardagsrumsgolvet. Jag blev tvärsugen att instruktöra igen… men, det får bli i ett annat liv. Man kan ju inte hinna allt, ju! Dansen blev uppvärmning inför dagens träningspass; mycket ben, rumpa, axlar och core. Dom delar av kroppen jag fokuserar mest på att bli stark i, just nu.

Ursäkta lökarna.

Och nu har dammsugaren dragits ett varv, mannen lagar middag och Liten sitter i babysittern och viftar på sina tår, som är ombäddade av dom sötaste sockarna. Rosa. Såklart.

Det där kaoset är bortplockat och en kväll av lugn och ro väntar.

Fridens, vänner!

Kram/lillafrun