En höstig tisdag hos oss.

Hej i tisdagen!

IMG_8037

Vi hade en sån jädra klaterspektakeldag igår, från morgon till kväll, att jag än så länge trippar lite på tå idag, för att den här dagen verkar gå finfint. Ja, alltså, det gick ju finfint igår också. Det gick ju bra med Liten och alla små hinder löste ju sig, fast vi hade ju gärna sluppit den där morgonincidenten helt och resten också, för den delen. Vissa dagar klatrar det mer än andra, igår var det en sån dag. Vi avslutade dagen, trots att det var kolsvart ute och vinden ven, med en långpromenad med vagnen. Liten fick somna så för natten, väldigt lyxigt och skönt, för alla parter.

Idag har vi tisdag.

IMG_8040IMG_8039

Monstertvätten, som växt stadigt under en veckas tid, tvättas och hängs ute på strecket. Och jag har rensat ut ännu ett par storlekar i bäbisens garderob. Det är inte kloookt vad han växer, den där lille polarn med blå bulan i pannan!

IMG_8042IMG_8050

På förmiddagen var vi ute i skogen en låång stund. En pw och ett stopp på mitten för ett styrkepass i utegymmet. Det är så himla mysigt och skönt att träna där. Man tänker liksom inte på att det är jobbigt, på samma sätt som om man står hemma i hallen…

IMG_8058Tunga axelpressar, en hatälskad övning.

Och så är det så förbenat vackert nu också. Färger, färger,färger… mot den där blå himlen.

IMG_8061

Japp. Det är en fin tisdag idag.

IMG_8067

Vi ska vidare ner på stan, ett bvc-besök väntar. Och efter det; timmar av skrivande för morsan och bebbemys för pappan och Bulan. Lyckans ostar!

Allt gott!

Kram/lillafrun

Att måsta säga hejdå, igen.

Ja, så blev det måndag och dagen vi packade väskorna, tittade ut genom köksfönstret en sista gång och sedan drog mot norrnorr.

IMG_7998

Vilka fantastiska dagar vi har haft. Mannen har visserligen jobbat som en galning och inte alls haft mycket till ledigt. Men ändå, vi ha varit där vi älskar att vara, och det är liksom det som räknas. Jag och Liten har haft lyxdagar, varje dag.

Vi åker hemåt med massor av friskluft i lungorna, ett gäng svettiga träningspass för morsan, magarna fulla av himmelskt god mat och så en massa sömntimmar in på sovkontot.

IMG_8008

Sista septemberveckan för året, startade idag. Vi har sagt hejdå, igen och befinner oss nu i norrnorr.

En stor bula, en lyckad bilresa,  ett välkomnande av lyan…. i form av en exploderad glaskupa från lampan inne i klädkammaren. Det var glassplitter överallt. En stor suck. Men vips var det bortstädat, vi hade tvärhandlat och nästa minut var vaniljljusen tända, packningen halvt uppackad och älskade gullvännerna satt med oss vi middagsbordet och åt.

En sak till! Jag är lite sur. Eller ganska mycket sur. Har ikväll upptäckt att alla våra merinoullskläder, dyra sådana, är malätna. Hål överallt. Såå surt. Materiella ting, men det är ändå surt, det måste jag få tycka.

Så Japp. Det var vår måndag. Både lite ris och lite ros.

Just nu dricker vi kaffe, bäbismyser och har det himla bra. Slutet gott, allting gott!

Kram/lillafrun

När man blir så rädd att det svartnar för ögonen.

Det är måndagmorgon.

Vi packar ihop oss, dukar fram frukost, somnar om en stund på sängen, kliver upp. Det är tidig morgon. Och måndag, helt enkelt. Bäbisen är på sitt vanliga, glada humör. Leker och mår som en prins. Sen säger det pang och sekund två kommer gallskriket från avgrunden. Ett ilande ner på vårdcentralen, sjuksyrra- och doktorsbesök och sedan, kunde vi pusta ut. Och äta frukost.

IMG_7986_wmVi kallar honom för Bulan nu.

Ont i pannan, men glad ändå. Lilla Minimannen, så du skrämde mamma och pappa. Men tack och lov gick lilla olyckan bra, men det där med rädsla, det har också fått en ny dimension sedan vi blev päron.

IMG_7989Då det känns som att man inte kan älska mer, då liksom spränger hjärtat gränserna och blir ännu större.

Att bli så rädd att det svartnar för ögonen. Det blev vi i morse. Men tack Gode Gud, för att allt gick så bra.

Håhåjaja, vilken start på veckan, alltså!

Kram/lillafrun

Tänk att det ska vara så förbaskat svårt att erkänna.

IMG_7940Ett kramande hejdå till Torehunden. Innan vi åkte från hemmahemma och mina älskade päron. Dom som alltid ställer upp, i vått och torrt. Som finns där och svarar i telefonen oavsett tid på dygnet, som vill göra allt det bästa för oss allihopa och som kramar och älskar oss, precis lika mycket nu, som då. Då, när vi var små.

IMG_7944

Mina älskade pojkar och så Torehunden. Han, som är så grääsligt avundsjuk på Sixten, att det nästan är lite skrattretande. Lilla hunden, med dom stora känslorna.

IMG_7946Vi rullade in på gården till vårt Sommarhemma. Plötsligt blev vädret så vackert. Varmt och sol.

IMG_7949Jag och Storan har varit ute och mysjoggat. Och pratat och pratat och pratat. Det var underbart skönt.

IMG_7950Och titta här! Tror du att jag är peppad på att åka härifrån imorn?

IMG_7952Jag har suttit på bron, vid gammhuset, och filosoferat.  Och jag säger inte att det är lätt, att allt känns så bra just nu. Jag säger inte att jag mår som allra bäst. Men jag säger, att jag är evigt tacksam för min älskade familj. Både den stora versionen och min alldeles egna. Den Lilla.

IMG_7954

Nu ska jag njuta allt jag kan av den här kvällen. Och så ska jag säga några gånger till, till mig själv; Du är faktiskt också bara människa. Och det råkar faktiskt, vara helt okej. 

Tänk att det ska vara så förbaskat svårt, att erkänna det för sig själv.

Kram/lillafrun

Om och om och om igen.

Jag kanske säger samma sak om och om och om igen.

Men, dom här dagarna här hemma, är så värdefulla och välbehövliga.

Igår var det lördag. En sån himlabra en. Vi  hade tidig träningsdate med Storan. Jag hade skrivit ihop ett nytt passupplägg som visade sig vara tvärjobbigt och idag har gett skön träningsvärk i hela kroppen. Efter passet drog M iväg på jobb och jag och Liten åkte till lilla byn jag bott i, och kallar för mitt hemmahemma.

IMG_7906_wm

Vi möttes av god lunch och sedan gick vi ut i stormen. Liten gungade så det kittlade i lilla magen. Och så var vi ut på långpromenad med Torehunden. På grusvägar, omringade av stora lägdor, förbi lillskolan och husen som jag fortfarande kallar för farmors och mormors.

IMG_7915

Sen sov han, Minimannen, i den sköna luften, i tiiimmar. Mamman passade på att lyxa med långdusch, att sätta upp håret i annat än en knut eller svans och så grävde hon bland sin mammas prylar och lånade hennes smink. Jag kände mig, på riktigt, som 12 år igen. Sen kröp jag ner under filten i soffan, och somnade. Vaknade efter en stund för middag, så god att jag tjöt rakt ut. Mammalagad mat. Den går inte av för hackor!!

Efter middagen hade vi världens skönaste lördagshäng här.

IMG_7920

 S tog sig också en dusch, satt där på golvet och höll i munstycket själv. Så söt att mamman dog söthetsdöden ett par gånger. Kvällen spenderade vi sedan i en varm nyduschad hög i soffan, framför brasan. Ända tills att pappan kom hem, mitt i natten. Då kröp vi ner i bäddsoffan där uppe på övervåningen och har i natt sovit som tre klubbade sälar. Ja, kära nån vad jag har sovit under dessa dagar. Och behövt alltihop. Precis varenda minut.

IMG_7929_wm

Idag vaknar vi till veckans sista dag. Mannen är ledig och vi har en heeel dag kvar här hemmahemma, tillsammans. Att ännu en morgon ha fått äta denna brakfrukost, sörpla kaffe framför brasan och bli ompysslad som om jag vore 12 igen. Det är sån lyx att det finns inte.

Tacksam, är jag.

Kram/lillafrun

G-VMBJT57ZE4