Luddigt ord att beskriva, på något vis.
Ägget och filtallriken i magen. Sedan gav vi oss ut, jag och Liten, på en lång morgonrunda. Och det var så makalöst vackert. Det är ju det nu. Träden börjar skifta i färg, spegeln på vattnet är så vacker och så den där luften, den jag bara inte får nog av.
Att sedan komma hem, svettit och rödblommig, med en fortfarande sovande bäbis och få sätta sig på baltanen. Med den andra halvan frukosten; apelsinjuice, hembakt favoritbröd och första koppen kaffe för dagen.
Jamen då. Då tusan är det harmoni.
Ha en braig tisdag, alla ni!
Senaste kommentarer