Det här var en segstartad tisdag.

Jag och M somnade i en kärlekshög i soffan, igårkväll. Liten sov ner sig själv i storsängen. Och tillsammans var vi tre trötta, trötta. Den här tisdagmorgonen startade på samma vis. Grusiga ögon på päronen, kaffet hjälpte knappt. Bäbisen var däremot aaaspigg och höll fullkomligt på att hoppa genom golvet. Den ena veckan är ej den andra lik. Som idag, har vi M här hemma. Så vi passade på att starta dagen med en långpromenad. Jag överdriver inte om vi sa men titta, vad vackert det är! i alla fall 15 gånger, under rundan. Liten sov så gott, den här luften är så god att andas, det tycker även han.

När vi kom tillbaka hem drog vi igång ett träningspass. Ett rent tabatapass med en massa hopp i olika former, tunga axelpressar, armhävningar… helt och hållet vidrisch. M peppade mig genom passet, upp med blicken, älskling! Kom igen, lite till. fastän han egentligen var lika slut, han.

Med stjärnor för ögonen, kunde jag sedan rasa ihop på liggunderlaget och titta upp i himmelen. Där, vaknade jag.

När det är mycket, huvudet jobbar på och vi pusslar. Då är träningen ännu viktigare för mig. Alternativet att vi skulle skippa träningen, för att vi inte hinner…. det finns inte. Vi prioriterar den. Har inte haft tv:n på en sekund, mer än i söndags under valkvakan förstås, sedan vi kom hit.  Och ja, i somras hade vi ju inte ens någon tv, i vårt Sommarhemma.

En halv timme, av tjugofyra timmar. En halv timme, en endaste halvtimme, av egentid i form av tickande puls, sveda i muskler och ett endorfinrus. Den halvtimmen, gör mig både till en bättre mamma, fru och helt enkelt till ett lyckligare jag.

Nu ska jag lämna mina pojkar under några timmar. Dom ska visst ner på stan och rejsa. Bland annat hämta ett efterlängtat paket till morsan. Jag ska trampa iväg på räsern, mot uppsatsskrivning. Pepp, pepp!

Hoppas att Du har en härlig tisdag!

Kram/lillafrun