Idag har det fixats och donats. Spisen har gått varm och nu är frysen fylld, av massor med äppelmos och en del påsar, med bara skivade äpplen i. Bra att ha i vinter, liksom.
Det här var i förmiddags. Medan mannen stod och tryckte ner varma äpplen, och gjorde mos i assistenten, cyklade jag iväg på affären och köpte en herrans massa socker. Jag hade en liten klump i magen, så det var skönt att komma ut i friska luften och andas lite. Klumpen i magen? Ja, den har jag alltid när mannen åker iväg. Det bara är så. Betyder kärlek, och att jag längtar efter honom direkt han stängt dörren om sig. Jag älskar, helt enkelt.
Ja, sen kom jag hem. Och det var M som fick bestämma sockermängden, så jag hade i princip inte behövt rejsat iväg på affären…. men! Det var skitisamma.
Samtidigt som det cyklades och mosades och grejsades, (ja man kan göra hundra saker samtidigt!), så snodde jag ihop en pannacotta. Till ikväll.
Och sedan drog han iväg.
Han som precis rakat bort den där skäggstubben jag älskar, och hade så lena kinder och nyduschvarm kropp att jag bara liksom ville slita tillbaka honom genom dörren och tvinga honom att stanna här. Men, det gjorde jag ju inte såklart. Jag pussade på honom, lite extraextra och så vinkade vi, jag och Liten, till honom genom köksfönstret. Precis som vi alltid gör. Liten, som lärt sig vinka själv nu också. Igår, faktiskt. Hans kompis Carolin, som han tycker är så väldans fin, har lärt honom det.
Vi diskade, plockade undan och dukade fint inför kvällen. Och så busade vi lite. Det är så löjligt roligt och härligt att höra sin bäbis skratta så han kiknar. Jag kan låta exakt huuur löjlig som helst. Bara han är glad. Men efter bus blir man trötta och friskluftssugna. Den ena satte sig bekvämt i vagnen, med prima utsikt över världen. Och den andra knatade på. Luften alltså. Norrlandsluft. Men det vred åt i magen. Löven föll. Och nu är det höst, på riktigt. Vilsamt? Sorgligt? Vackert? Ja, lite av varje och allt på samma gång, skulle jag säga. Vi fick oss en skön promenad, Liten somnade och sover än.
Jag har en alldeles makalöst skön stund just nu.
Lördageftermiddag, och det enda jag hör är bokstäverna som formar orden ur hjärtat. Jag har precis tränat ett cirkelpass här i hallen. Inte klokt vad det har hunnits med mycket idag! Till och med att ha en sån här lugnlugn stund, som nu. Jag och S laddar inför kvällen, med tjejerna. Jag har handlat och har kylskåpet fullt av ingredienser som vi ska använda till kvällens middag. Och så den där pannacottan förstås. Som jag ska servera med hallon och limesocker. Ryyysligt, så gott det ska bli.
En dusch kanske vore på sin plats. Och lite rosigt på kinderna. Sedan, är jag redo för lördagkväll!
Ha en fin kväll, alla ni!
Senaste kommentarer