Åh.

Klockan är inte vad den brukar vara när jag vaknar en måndagmorgon, och det känns. Jag och Liten lever lyx och nu när vi är inne på andra halvan av hösten, så känner jag mig tyyyp Liten-ledig på heltid. Med en drös, ändå rätt korta, skrivpass i veckan vilka vi vant oss vid nu. Måndag, brukar INTE börja tupptid, med ett växande ägg i munnen för att sedan traska iväg och skype-intervjua någon jag absolut inte känner. Men så, så ska minsann den här veckan starta. Det är ett som är säkert.

Pappan och bäbisen ska mysa vidare här hemma och jag längtar så jag storknar, tills jag får komma hem igen och pussa och krama på dom.

Hur vi hade det igårkväll?

Så bra!

Lyan osade av värme och vi hade dukat så fint vi bara kunde och i ugnen stod en god matpaj och ville minsann aldrig bli färdig. Men till slut blev den visst det och vi åt och åt och hade det så gott tillsammans.

Vackra servetter.

Och så, så fina små ljuslyktor, perfekta för dukning. Allt det där fick jag, av en tokälskad, när jag fyllde år.

Och chokladkakan? 
Jo, jo! Den höll vad den lovade. Och recept finns HÄR! Med skogshallon och vispad grädde var den ett alldeles ohyggligt gott avslut på en helg.

En helg jag gärna sett fortsätta liiite, lite till. Den var så fin. Med lummekranspyssel, familjetid, sköna träningspass, egna äventyr med Liten, snöpromenad fram och tillbaka till staden och massa annat mysigt. Men, vi stoppar allt det där i hjärteasken och minns, och tar måndag istället. Alldeles för tidig för min nutida smak, men ingenting säger mig att det inte kan bli bra ändå!

Glad måndag!

Kram/lillafrun