Det bara är så.

Vissa dagar är helt enkelt bara lite, lite bättre än andra.

På förmiddagen rejsade jag och Liten iväg med vagnen. En sväng på färgaffären, en sväng till Doktorn (mina ögon har trilskas en månad nu och så har det där ”disktrasesyndromet” på ena handen eskalerat. Så nu fick jag nog.) för att få en herrans massa olika salvor och ordination; ”var inte så mycket i vatten”…… OMÖJLIGT, säger jag. Nåväl. Sen traskade vi långrunda därefter, i vackervädret.

Mannen har kört Verandasnickrande hela dagen. Jag och Liten har även lekt i gräset (läs; han har klättrat på mig och jag har legat som ett slafat). Det där var några sketna minuter, för vi drog sedan in och målade en vägg, klädde om en fönsterbräda, putsade ännu ett fönster. Städade hela huset och sen slockande Liten. Det är ju jobbigt, sånt där. Själv drog jag till Storan och snodde ett gäng rosor och sen hem för att fylla det nystädade huset med färska blombuketter. Till sist; ett sjuhelsickes träningspass ute på gräsmattan.

Liten kör lång-långsovning, och kommer garanterat ha partykväll här hemma ikväll. Det är ju sommar och sol och då får det vara lite crazybananas. Dessutom rullar strax efterlängtade vänner in på gården. Vi väntar en mysig kväll tillsammans. Prata i kapp, spela (männen har gig imorn kväll!) och bara-vara-vara.

Ja. Vissa dagar är helt enkelt lite, lite bättre än andra. Det bara är så. Livet.

Trevlig helg!

Lillafrun