Och vips var vi i den där Lilla byn som jag alltid, alltid kommer att kalla för mitt Hemmahemma.

Vi hänger hos MammaMormor och PappaMorfar och Torehunden. Har det hur bra som helst. Det känns så himla lyxigt att få komma hit. Vi blir ju liksom lite, lite sällskapssjuka när mannen är iväg precis hela helgen. Strandade är vi ju också eftersom M har Pärlan. Sen är det helt sonika tvärmysigt att vara här. Och tänk! Förra året vid såna här helger, då var vi strandade i och kring lilla Lyan uppe i Norrnorr. Vi hade det alltid väldigt fint där också. Men det är hur härligt som helst att bo så här nära familjen. Att min älskade Papps bara kan komma och hämta oss, mig och Liten, och så får vi en världsmysig helg i älskad by.

Det är lördag och vi har startat den med en Tommelmorunda, hela gänget.

Morsan med snor på halva glajjan.

Innan vi var hemma ville någon gå själv… trots att skorna inte var medpackade.

Han är min stolthet, den där ungen.

Nu väntar hotellfrukost á la mama och den går inte av för hackor!

Vi har en lite finare sortens lördag, helt enkelt.

Hoppas ni får en god lördag!

Lillafrun