Plötsligt var det Första November och min pelargon i köksfönstret är större än någonsin och blommar för fullt.
Jag har tidigare tyckt att det här bara är en ful och mörk månad och en evig längtan till att få börja julpyssla och spela julmusik (okej det där med julmusiken brukar jag i och för sig starta med pinsamt tidigt). Men inte i år! I år är jag pepp. Jag tror att det beror på att vi ju har våran Drömgård med ett helt hus att göra mysigt och tända ljus i och bara ha det gott i kvällarna när det är så mörkt där ute att kolsvart ses som ljust. Typ så. Allt känns gott i hjärtat med denna gård.
Den här morgonen vaknar jag bredvid min Sisse i Storsängen. Vi myser en stund och stiger sedan upp och börjar med allt möjligt, samtidigt. Slänger ut mattor, river av kuddfodral av finkuddar, slänger in tvätt i tvättmaskinen, äter frukost med hallon i filen och med skurhinken som frukostvän. 
Så bakar vi limpa och lyssnar på kaffebryggaren och längtar efter att pappan ska rulla in på gården. Vi har en sista Höstlovsdag kvar och ska ta till vara på den till fullo.
Och DÄR kom visst mannen hem. Åh, jag måste kila. Ha en fin söndag och första november!
Senaste kommentarer