Där;

En glimt av tisdagmorgonen, när solen sken in i sovrummet och täckena fortfarande var efternattenvarma och vi hade kudden kvar i varsitt ansikte. En nyvaken unge som gapskrattar då han håller på och facetajmpratar på telefonen med någon han älskaj..

Så långt, en alldeles ljuvlig morgon.

Men. Dom där 40 minuterna som vi fick extra i morse tack vare en liten specialtisdag… dom där minutrarna som skulle göra morgonen lite lugnare. Det sket sig totalis.

Vardagmorgnar är det ju full fart på, men vi har rätt bra rutiner och det brukar för det mesta flyta på. Men idag vette katten. Jag tänkte helt enkelt att vi typ hade oceaner av tid, eller nåt.

Kära nån så stressig morgon det blev. Vi kastade oss till slut ut på bron med fiol och liten packning och musikfrökenväskan och Litens Minikånken. Och så han och jag. Jag med tandkräm i skägget och Sisten med mössan på sned.

Jag tror jag hann byta kläder på honom tre gånger, av olika anledningar, innan vi kom iväg. Och han hann vilja ha två frukostar. Jag sprang runt med mammabralla och BH genom huset. Med nytvättat hår version Förbannat Tovigt och när jag väl skulle sörpla min efterlängtade apelsinjuice och äta upp sista mackabiten… då kommer lillvän, med lenaste lilla rösten och säger; ” vill ha macka, mamma!”. ”vill ha juice, mamma:)”…

Nåväl, vi kom iväg till slut och hamnade på plats och har haft tisdag på varsitt håll. Liten hämtades av Mormor&Morfar i eftermiddags, då jag jobbat extralång dag idag.

Så nu har vi ganska precis mötts här hemma i Lilla byn. Nu tar vi tisdagkväll. Bäbisen lever rövare och min mage står åt alla håll och kanter.

Och jädrans, nu har dagarna svischat plötsligt, minsann.

(3).

Lillafrun