Vår Första Sommarlovsdag.

Nästan lite sådär för bra för att vara sann. Man önskar ju liksom att få kliva ut på bron en sån här morgon, känna goda dofter, mötas av sol och ana en smygande värme som gör att man med i alla fall liten säkerhet, kan konstatera att det blir en somrig och varm dag. Och så blev det just en sån idag. Vilken härlig start!

Minisovmorgon. Lite innefix för preggomorsan medan pojkarna drog ut och började arbeta.

Den stora, stora rishögen som blev efter att mannen tagit reda på björken som föll för en vecka sedan, togs om hand. 

Sen gick jag ut, jag med. Jag och Liten tog oss en tur efter lillvägen. Kom nuu, lille vän! sa S till sin mamma.
Så behändig så att klockorna stannar, alltså.

Vi plockade blommor till pappan. Smörblommor. Och så filosoferade vi. Titta mamma! Bilarna sör, vänster, högej!

Precis så, längst där borta börjar storvägen, nämligen.

Och till sist var vi hemma på Drömgården igen. Liten med ännu ett äventyr i fickan och mamman med så många gulliga påståenden och vacker-sägningar från en Miniman, att hon var alldeles varm i hjärtat. Det Stora I Det Lilla.

I övrigt?

En herrans massa krabbkakor har byggts i sandlådan. Mannen har jobbat på med det där riset. Och så har vi förstås sörplat vattenmelon så det stänkt om det. Jag har tvättat och hängt tvätt på livet. En skön och mysig utflykt tog vi oss till fots i eftermiddags också. Till Mäjadalen. Där bästa hemmafrissan var och delade ut sommarfrillor till en drös pojkar. Sisten var i heaven och fick både festis av frissan och glass av Mormostern. Inte klokt vilken lycka hos en tvååring.

Nu är det kvällen och jag ska natta en lillvän. Längtar själv också efter att få krypa ner i den renbäddade storsängen som jag just bäddat. Men inte än, alltså. Först lite nattande av min älskade pojke och annat småfix!

Ha en god kväll!

Lillafrun