Håhå,

– så skönt vi har det här.
Hos barnens Mormor och Morfar.

Att få komma hit, till dom där två älskade. Vara ute i vackerhöst tillsammans. Få se min son skina av glädje när han åker i skottkärran bland löv som han och Morfar krattat ihop. Eller där han sitter i Mormors knä och läser Pettson. Bli ompysslade, alla tre. Jag njuter så av att ha någon som är, och leker med lille Minimannen. Och passar snusande eller vakna Lillan. En stund. Samtidigt som jag får tar mig en lång dusch. Eller som igår, sticka ut till hardcoregymmet och cykla ett sånt där intervallpass som tar kol på mig, men som också ger så mycket energi. Eller som idag när jag fick chans att springa runt den där rundan jag för alltid kommer ha som min favorit. Den är jobbig, vacker, lagom lång och det är alltid man kommer hem med världens skönaste känsla i kroppen.

Äta mammalagad mat. Sörpla kaffe med sprakande brasa bredvid. Ha en mammas mamma, som säger åt en (mig) att sätt dig och vila en stund, nu! . Eller som i morse, när jag sov till strax innan tio!? S vaknade såklart tidigare, så jag gjorde i ordning honom och sen tassade han ner för trappen själv och tog morgon med Mormor och Morfar. Jag och J, somnade om som ni förstår. Den här småbarnsmorsan var tröttare än hon trodde och kände så hur makalöst skönt det var att ha fått sova så länge. …tagit skrindan till loppisen, det är också en utav helgens höjdare. 
Det är helt enkelt mer än gott att vara här. För både kropp och knopp. Känna sig lite liten och njuta av att vara nära sina föräldrar. För mig alltså.

Nyss fyllda 26 år.. men sånt där går aldrig ur, tror jag. Jag gifte mig när jag var 21, blev mamma när jag var 23. Helt underbart, alltihop. Men bara för att jag är både fru och mamma, så är jag också alltid bara Emmeli. Och att få ett dygn, just precis här, och ha det just precis såhär som vi har det. Det är så fint att ord ej finns.

En småttingmammas (och små småttingars) lyx, som jag är evigt tacksam över.

Hoppas att ni har en skön helg!

Ta hand om er. <3

Lillafrun