Påsklovstorsdag, alltså. Tillsammans med mina två stjärnor. Och idag är planen; inga planer. Bara vara. Ha det lugnt och skönt och påsklovigt, liksom. Mellan dom olika lekarna som mamman meeer än gärna får vara med på, så passar jag på och slänger in nån tvätt, torkar ur ett kylskåp och så vidare. Allt i skönt tempo.
Så mumlar jag för mig själv att var det inte stark man skulle bli av att träna!? , där jag går runt med sån träningsvärk att det inte är klokt och känner mig svagast på jorden. Men det är ju precis så här det funkar. Och Onsdagsgympan igår var ingen lek. Att jag sedan tog Snabbvagnen för att hämta hem Storebror, fick feeling och sprang först en runda, innan vi slirade in på Föris och hämtade hem den där älskade Minimannen för att sedan kuta hemåt med fullt megaälskat last. Det, gjorde liksom att det ju blev dubbelpass av jobbig kvalisort. Så det är inte så konstigt att det känns som det gör idag, tänker jag. Men det är bara så himla roooligt att springa med den där vagnen att jag inte kunde låta bli. Så idag är det vila-vila som står på morsans motionsagenda.
Och just det, ja! Dom där brallorna. Heeelt galet sköna. Några jag bara haffade i farten utan att prova och som var prick så sköna som jag hade hoppats på. Finns HÄR.
Bilderna är från häromdagen när vi var på väg på Påskdagsmiddag hos Mormor och Morfar. Idag är det fjällrävenbralla och ruffsigt hår i tofs som gäller!
Mina gullesmåttingar!
Nu ska vi fortsätta Påsklovstorsdagen här! Lillan sover, Storebror har fruktstund och jag ska lägga luktärsfröna i blöt. Åh, underbart!
Hoppas ni har det fint, alla ni!
Låter som en finfin torsdag det, inklusive träningsvärken 😉
Ha en fin dag med dina älskade småtroll <3
Kram
PS. Älsk på de där brallorna alltså! DS.
<3
Jamen, du måste ha ett par såna där!!
Hej E! Jag undrar lite varför du valt att ha din miniman på föris när du är mammaledig med din minsta? Jag känner många som även haft hemma sitt andra barn då när det varit mammalediga. Jag tänker mest att småbarnsåren går så fort och du om någon verkar ju inte behöva avbelastning eller liknande. Jag jobbar på förskolan och vi ser helst att barnen är så mycket de kan med sina föräldrar. Denna tid kommer aldrig igen. Rätt som det är är de tonåringar och aldrig hemma.
Hej Mia!
Om jag får säga det själv, vilket jag får, så är jag lite utav ett proffs på att ta vara på precis varje stund av mina barns liv. Så oroa dig inte. Precis som alla föräldrar vill jag också mina barn det bästa. Och det finns många goda anledningar till att S är och leker och lär med sina små vänner några timmar i veckan..men dom anledningarna tänker jag att jag inte behöver skriva.. för dom borde ju du redan veta?
Ha det så gott!