Med Juniflickan i min famn sitter jag här och tänker.

Kvällen är här och jag har dagen kvar som ett varmt vintertäcke kring hjärtat. Allesammans är vi efter-friskluft-trötta och rosiga om kinderna. Storebror sitter i sin badbalja och plaskar här i rummet intill. Lillasyster och jag är redan badade.. och någon gjorde visst natt i famnen precis. Kan det vara bland det mysigaste som finns, tro? Katten ligger på sofflocket här bredvid och sover. Och mannen är i vanlig ordning på väg ut till Målarverkstaden för kvällens målningsbeting. Tänk att det bara är några få, få fönster som ej fått det minsta färg på sig nu. Men alldeles snart, snart även dom.

Vilken påsklovsdag, mumlade han nyss nöjt där i skägget. Och jag håller med honom.

Storsängen har precis fått rena lakan och jag tror alla här hemma kommer sova som björnar i natt.

Det är kväll. Ljuset har inte lämnat oss. Trots att klockan slagit nattningstid. Det är alldeles i början av april. Snön ligger tjock på marken. Knappt den minsta lilla vårkänning finns. Förutom den värmande solen. Dropparna från taken. Fåglarnas sång. Dom små geggiga fläckarna som tinat fram på grusvägen. Men vi har så njutbara dagar, i alla fall.

 

Med Juniflickan i min famn. Sitter jag här och tänker.

 

Ta hand om er.

 

Lillafrun