Först satt jag där och kunde absolut inte bestämma mig för om den skulle bli vit- eller grönmossig.

Årets Höstkrans, alltså!

Så jag tänkte” Äh. Det är okej Emmeli att vara supervelig om världsliga saker ibland också”. Så jag tog helt enkelt både vit och grön mossa och tänkte bääära eller brista.. håhå, så spännande, visst!

Grön blomstertråd är så himmelens bra att jobba med.

Använder den till alla slags kransar, året om. Själva stommen kommer från blomsteraffären här i vår by, för flera år sedan. Men är alltså något som går att få tag på i blomsteraffärer och som håller i flera år sedan bara man är lite försiktig.

Jag gör små mosskransar. På den gröna mossas drar jag bort det bruna skruffset, för att få så mycket grönt som möjligt.

Först tyckte jag bu om hela alltet.. det är väl typsikt, med den där okrispiga känslan jag hade förra veckan.. då tycker man själv att man ser risig, känner sig risig, det man gör ser risigt ut och allt känns risigt. Känner ni igen er, när man helt sonika går runt med ett eget regnmoln över sig? Så är det ibland.  Livets nyanser. Ibland förklarliga. Ibland inte. Det bara är så. Allt är okej.

Men alltså, titta där då!

-En stund senare, efter att ha öst på med kärlek, i form av mossar, kottar och lingonris och under tiden fått så härligt utlopp för min pyssliga, kreativa sida. Jaa, då blev den ju så skogstjusig att det förslog, ju!

Och nu är ju dessutom regnmolnet borta så nu äälskar jag den, heheGjorde en liten öglad av tråden för att kunna hänga den på tre år gamla spiken. Tänk, att vi bott här i tre år nu. Inte mer ändå? Känns ju liksom på ett sätt som att det här varat i all evighet. Så tacksam för vår gamla gård.

Min plats på jorden.

Det finns förstås många olika stilar på en höstig krans. Julia har gjort en helt annan variant, men så himla vacker den med. Kika in hos henne för att se, vetja!

Ute på verandan ligger fint enris som pappsen knipsade åt mig när vi var i skogen tillsammans förra söndagen. Så typiskt honom att hitta sånt där fint, med bär och allt.

Tänker mig att jag ska göra vinterfint med det framöver… 

..Men tills dess, har vi Höstig skrud och nu dessutom med Årets Höstkrans upphängd. Pyssla en ni med!

Önskar er en god tisdagkväll! Igår klarade jag ej nattningen av Tripp, Trapp, Trull som vaken, utan klubbades tillsammans med dom. Brandismannen väckte mig när han kom hem sent till kvällen efter sin Brandisövning.. mest bara för att jag skulle hoppa ur långkallingen, och i nattlinnet, borsta en tand och sen återvända till kudden igen. Men ikväll! ..ikväll skaaaa jaaag håållla mig vaken. Ok? -Ok. 

…Allas sängar är renbäddade vilket kan vara något som gör en salig och sömnig för mindre.. men man kan ju alltid hoppas. Så skönt med lite vila för mamman, innan natten.

Lillafrun