Sedärja; snön kom ju, ja!

… dock kom stormen och plusgraderna och alltsammans blev ett endaste spöregnigt söl.

Det var läge att hålla i hatten, menade Juni. Som stod något skeptisk där ute i stormen, innan hon utbrast ”Nej! Mamma! Snön jaga mej!”.

Vi har haft två dagar av rysligt höstrusk detta oktoberavslut. Och sedan vi kom in igår, har vi minsann inte varit ute mer. Det händer… typ aldrig, faktiskt. Att vi inte tar oss ut alltså, än hur risigt väder det är. Men nä, vi har höstlovat här inne. Medan rusket härjat där ute..

Ägnat oss åt viktigheter…

Som att tända massa ljus. Spisa soft musik. Slumra på kökssoffan. Sörpla varm choklad. Och kikna av skratt åt sin Storebror.

Bilden ovan är för mig nästintill en fantasibild. En drömmarnas Drömbild. Som jag liksom önskat mig. Och nu har. Älsklingarna mina. Som jag njuter guldstunder- för sjääälvklart är det inte alltid sådär gemytligt.

Senaste dagarna, som inneburit väldigt lite utelektid.. så har vi både haft barnen-klättrar-snart-på-väggarna-känsla i samklang med mamman-får–snart-psykbryt-känsla, också!

Men mest, en himla massa mys. Kojbyggen och pyssel, kurragömma och sköna filmstunder.

…och ”någon” fick ett sjuhelsickes hybris och blev föör sugen på att dra igång ett röj och rens-ryck. Sååå… här har kastats och sorterats bort och hivats iväg för skänk och pytsat i säckar i en väldans fart. Allt från leksaker till vinterskor och en massa barn- och päronkläder. Oooh, älskar känslan!

Det måå hända att hemmet inte är sådär jätte tipptopp inför Allhelgona.. hade tänkt piffa lite, men det tar jag imorn om jag hinner. Annars är känslan nu, när man vet att man röjt runt bland massor, så himla härlig!

Ser ni bäbisen? Så himla gosig och ljuvlig på alla sätt. Där låg han och var så nöjd så.

…

Höstlovsdagar, alltså. Med en massa rusk och mys och röj. Fint så.

Hoppas att ni har det gott!

Lillafrun