När vi gick på Familjedate i Visby!

Det var lördagkväll. Alldeles i slutet av juli.

Vi hade haft en lång dag på stranden. Och direkt från havsbadet, satte vi oss till bords vid fina restaurangen. Bland många andra människor med frisyrer på havssalt-sniskan och solrosiga kinder. Vi åt en god middag och skålade för livet. ”Tillsammansskål!”, utbrast storasyskonen i kör. Och sedan, förstår ni. Masade vi oss till Rymdskeppet.. snofsade till oss lite där, drog på finskjortor och klänning, kammade hår och sprutade parfym, ni vet. Så fortsatte vi den varma, varma sommarkvällen med en date. För precis hela familjen.

Almedalen. Med så många nya vackra planteringar. Vi vandrade vidare. Mot strandpromenaden!

Alltsammans, var bara ett endaste wooow!.

”Är det här en fakestrand, mamma!?”, undrade femåringen som häpnade över vackerheten, som han nog glömt sedan sist vi var inne i gulligaste staden på jorden.

Skrållan. Hon checkade ut, så att säga. Ja, alltså. Det hade hon gjort direkt efter restaurangmiddagen och sedan lyfts från bilen till vagnen. Och där snusade hon vidare. Gott, så gott.

Medan brorsorna var vakna och hade high life!

Vi gick längs vattnet och häpande. Någon utforskade allt möjligt. Innan vi sedan vek av, och gick genom Kääääärlekstunneln

Av deras förstfödde, förevigades dom. Mitt i kärlekstunneln. Dom där två, som liksom är lika kära nu som för en hel hop år sedan, när allt var så pirrigt nytt. Det finns ingen jag beundrar så, som den där skäggige mannen jag får äran att kalla för min.

Storebroren klättrade i muren och tittade på utsikten. Vilken han bara var tvuungen att få ta en bild på, eftersom den var så vacker…. han ska bli fotograf när han blir stor också, förstår ni.

Så gick vi in i den Botaniska Trädgården.

Häpnade.

Häpnade, över ljuvligt vackra blommor och planerade rabatter och en helt hejdlöst stor murgörna.

Sen behövdes ammepaus!

Innan vi gick vidare. Bland smågränder. Uppåt. Mot vad vi kallar ”Utkiken”.

Så otroligt vackert. Och vi fångade ännu en solnedgång.

Familjedaten fortsatte. Mott Glassbaren och efterlängtad Guteglass.

Mannen tog Kaffi och jag Saffran. Minimannen choklad, förstås. Samtliga väldigt nöjda.

När vi njutit av både hav och blommor, solnedgång och glass. Så började vi tjava neråt hamnen igen.I lampornas sken gick vi bland rosor och de gulligaste av små gränder.

Så säger jag till mannen, där vi rullar varsin barnvagn fyllda med tre snusande älsklingar; tänk att vi varit på date ikväll, tillsammans med alla barnen. 

Varpå mannen direkt svarar; på ett sätt den bästa någonsin, tycker jag. Och jag kunde inte varit snabbare, när jag höll med honom på enan gång.

Den där kvällen. När vi gick på Familjedate i Visby. Den glömmer vi nog aldrig, han och jag, som nu flätat våra händer i prick tio år och inte kan vara mer lyckliga och tacksamma över att få leva det liv vi lever. Var eviga dag tillsammans, är en gåva.

 

Lillafrun

Födelsedagspresenter till en blivande TreåringsSkrålla!

(inlägget innehåller 3-åringshärliga reklamlänkar!)

Det är faktiskt inte bara Midsommarafton imorn. ÄlsklingsSkrållan fyller tre små stora år också. Smått ofattbart. Och alldeles självklart. På samma gång.

Ska vi kika närmre på vad som gömmer sig i födelsedagspaketen? (som ligger i tryggt förvar i mammans garderob just nu!)

Allt med färgad text går att klicka sig vidare på för att finna precis samma eller liknande.

En blandat kompott av bra-att-ha och lek. Många små paket. Så drömmigt för en liten treåring.

En liten Handväska version jättesöt

Vår i Bullerbyn, En klassiker. I ny vacker utgåva. Kommer förgylla många lässtunder.

Lite nytt till Lekstugan. Ett kastrullset i plåt. Liknande finns HÄR.

Hårsnoddar och nya fräsiga solglasögon (samma modell finns HÄR)

Lite nya kläder. Ett så skönt sommarset med shorts och linne

Hängseljeans funna på sommarrea

Sommarkorta mörkblå leggings

himla söt tröja till, att ha både till leggings och hängseljeansen (också sommarrea)

Blommig tunika

Och en sommarklänning med citroner

Juniflickan älskar att samla på saker.

Har alltid, sedan alltid, burit med sig saker i händerna, såväl hemma som när vi ska någonstans. En loppad burk som hon kan fylla med vad hon vill. Bara vet jag att hon kommer uppskatta. Just nu är den fylld med..

Nya pärlor till den ständigt pågående pysselverkstaden. Lika finner ni HÄR

En sparbössa har Skrållan vekligen önskat sig.

”Precis som Sixten”. Såklart. Fann denna söta i grannbyn, i lilla gårdsbutiken. Men HÄR finns också en så söt sparbössa.

Födelsedagskortet med Pippi Långstrump på, till Pippi-Långstrump-älskaren..och en hälsning;

.. En valfri ny Pippi-tröja. Det blir en hit.

Det kaaan hända att det väntar en liten skattjakt också, för alla barnen.. såna små bus brukar uppskattas av småttingarna.

Ser så fram emot att få fira vår älskade dotter och StoraLillasyster.

Så stort att fylla tre år ju!

Ok. Hemmet är midsommarfint och det doftar gott efter dagens bagerisysslor. Det är full fart med Födelsedags- och Midsommarfix på samma gång här hemma. Så kära bestyr!

Önskar er en god kväll!

Lillafrun

Sommarhärligt med nya drömklänningen på!

(Inlägget innehåller reklam för Almondy och Lindex)Inte så dumt, tycker ungarna. När mamman har ett samarbete på instagram med Almondy, och vi får som ”sommarjobb” att smaka på en utav smarriga tårtorna!

Kladdkaka med överdrag av mjölkchoklad.

Ganska så fiffigt att ha en fryst tårta som väntar i frysen, till spontanbesöket som dyker upp eller bara helt sonika till den där dagen man bestämmer sig för att snabbt ordna kalasgott fika ute i trädgården! Eller kanske inför midsommar?

Ni vet ju att jag älskar att baka, men ibland kan Bageri Mama också behöva vila och då är ju det här ett enkelt och gott alternativ, för att ändå kunna sno ihop ljuvligt sommarlovsfika ute i trägården.

Tårtor enkla att dekorera, se så fint med bara några jordgubbar och någon blomsterkvist. Och goda!

Och ser ni där då! Sommarklänningen.

Det är ju den jag tänkt visa er ett tag nu. Och där har ni den. Så himmelens fin OCH skön. Blå- och vitrandig med knyt i midjan. Jag känner mig så otroligt sommarhärlig i den.

HÄR finner ni en lika.

Två andra klänningsmodeller jag skulle säga ja tack till på en gång, kan ni kika på HÄR och HÄR.

Så vad tror ni småälsklingarna tyckte om tårtan då?

Är ni beredda på synen Njutning personifierad?

Att få klä sig i sommarklänning och duka fika ute i trädgården. Slå oss ner allesammans under äppelträdet och sörpla saft och äta chokladkaka. Otroligt mysigt. Sommar i våra hjärtan!

 

Nu har vi precis nattat barnen på kvällsprommis, version prick hur junivacker som helst. Mannen är iväg och försöker hämta hem ”Stora katten Salle” som visst hade hoppat in i en bil som gästat granngården, och sedan susat med till en annan by, haha. Själv ska jag vika ett stycke tvättberg och försöka ordna till hemmet lite efter dagens bak- och fixbestyr. Jag liksom struntade i att städa färdigt och tog istället alla barnen och mysfika med, och åkte till älskade Mäjasjön för att bada och sommarlovsnjuta. På stories kan ni se vad ungarna tyckte om det! Ni kan nog ana. Ljuvligt.

Må gott så hörs vi alldeles snart igen!

 

Lillafrun

Måndagshälsningen! -sommarens sista!

God morgon måndag och Midsommarveckan!

Å, att njuta. Av precis allt vackert som är just nu. Ett mål hos mig.

Förra veckan hade jag ganska så mycket ängslighet och vemod i kroppen. Ibland blir jag bara så rädd. Ni vet, livet. Det kan bara kännas för jäkligt att vi inte, allesammans, kan få leva lyckliga långa, friska liv tillsammans och dö av ålderdom.

Vi vet inget. Om framtiden. Det är konstaterat sedan länge. Så den gamla godingen; ”ta vara på nuet”. Det är det nötta uttryck jag tänker fortsätter att leva efter, så mycket jag bara kan. Varje dag är en gåva. Om jag bara går runt och oroar mig för vad som kan hända, så missar jag ju mitt mål..

Ok.

-Vi tar måndag och samlar oss lite, tycker jag. En Måndaghälsning. Tror nog att det får bli sommarens sista, sen tar sommarlovskänslan över och dagarna blir pärlband av Sommarlov med planer som strösslas mer i stunden, ni vet.
Veckan som gick?  Började sömnigt. Och småsyskonen började bli krassliga.

Till kvällen tog jag småttingarna i bilen, där ungarna fick göra natt medan mamma funderade på ditt och datt och plötsligt var tvungen att stanna för att lyssna på tystnad och titta på spegelblank sjö. Jag sprang, en endaste tur. Men den var stark. Jag tänkte på mamman som blivit en ängel och kände hur enormt tacksam jag var som fick vara precis där; med fötterna på jorden, kutandes, med barnvagnen full av snusande barn. 

…Det var samma dag som Storebroren också susade till Förskolan några timmar… för att liksom kunna ta Sommarlov. Sötnosen där. Som bjöd kompisarna på glass och gav fröknarna små blomsterbuketter och önskade glad sommar. Sen var han så himmelens lycklig. Pustade och suckade lättat som om han varit på arbetet minst en hop idoga dagar på rad… fastän det handlade om några timmar, en endaste dag. Men Sommarlov, det blev det ju!

Ljuvligt!

Jag inspekterade fynden jag tagit med hem från fjället, fäbodstugan. En skogsbukett, lite porslin, en så söt skål men framförallt vad jag letat; en ljuslampett.

En kväll bakade jag nittio (!) minipizzor. haha, vilket antal, va! 

Det kändes gott att kunna hjälpa Storan inför studentfixet. Och när bagaren var tvärslut så hade jag ju världens snällaste M som diskhjälp. Älskling. 

Piggelin och lugna puckar. Sjukstugan var ett faktum. Mamman kroknade lite för varje dag. Det är jobbigt när barnen är sjuka. Och var småkruxigt att känna att jag räckte till till alla krassliga små, när jag själv också blev krasslig. Men små guldstunder gav energi.

Som när jag och barnen gick på lite långsam tur. Minstingarna sov i vagnen och Storebroren, (som då ännu inte fått sin feber) hade sin ”blomstervagn” med sig och vi plockade liljekonvaljer och jag visade S en hemlig väg hem genom skogen, lärde honom vad harsyra var och så fick vi till sist samtalet från pappan att han hade klarat uppkörningen av lastbilskortet. Lycka!

Så blev det studentdag och vi firade en alldeles fantastisk student med efterföljande himlagod middag i Mäjadalen.

Så blev det fredag och Vattkopporna hälsades välkommen. Hej, hej! liksom. Ingen tvekan på att prickarna var koppor.Helgen bjöd på det ljuvligaste sommarvädret och ännu en blomstertur togs med havet som tavla bredvid.

Storasyskonen susade till Farmor för mys, där vi sedan samlandes hela Storfamiljen på mannens sida.

Vi firade Farfar/Pappa/Svärfar som fyllt år förstår ni. Och ser ni så söt liten bukett han bland annat fick? Jag blandar hejvilt när jag gör buketter. Blommor från skogen, vägkanten, gräsmattan och rabatterna.

 

Vi har njutit av sena juninätter och till sist, motvilligt, krupit till sängs och somnat bums. Veckans sista dag tog jag barnen på en liten utflykt till Mamma och Pappa, vi fikade go-fika och myste och när natten kom skrev jag alla dessa ord ni nu precis läst.

Nu är det måndag morgon och jag ser så, så fram emot den här veckan.

Vi har en 2-åring i hemmet. Den ljuvligaste Juniflickan på jorden. Som fyller år. 3 år. Alldeles, alldeles snart. ju. Och Midsommarhelg stundar. Allt på samma gång. Jag tänker mig mysiga förberedelser, lite bakning och matlagning, presentfix och sånt där jag av bara tanken blir alldeles nipprig utav. Och firande på toppen av allt, tillsammans med älskade.

Så ska jag göra ett nytt försök att sända er en renoveringsuppdatering. Och klänningstips, just det! Kanske är ni sugna på receptet på minipizzorna också? Kanske det perfekta tilltugget på midsommar.

Nu har M klivit av sin jour igen och med tre dygnet-runt-jour-veckor av fem, så känner vi oss såå friiia nu. Jag ska göra något så busigt som att lämna hela gänget några timmar, för att bege mig till stan och småshoppa lite inför lilla Skrållans dag. Hoppas att det går finfint och att jag hinner hem till amning.. lillprinsen som ännu inte verkar tänka hoppa över ett endaste mål. Morsan strejkar inte emot, alls. Tvärtom!

Önskar er alla en god midsommarvecka, så hörs vi, ok?

Lillafrun

Måndagshälsningen!

Det är måndag!

..och vi vaknar av solen som strålar in genom sovrumsfönstren och gör oss smått dingelidong av värmen. Bebben ammar och vi andra vaknar till i lugn och ro. Stora äppelträdet har snart tappat alla sina blommor och vi pratar om veckan som gick, den var ljuvlig och ”det känns nästan som om vi varit i bäbisbubbla igen”, konstaterar jag.

Jag har liksom marinerat mig i somrigt fixande med känslan av boande innan förlossning och kalasfixat och för varje dag det närmade sig Bertilens 1-årsdag, så var jag i tankarna hur det var för precis ett år sedan. Är alldeles varm inombords efter senaste dagarna, ofantligt tacksam..

 Vi kikar tillbaka en smula. Sen tar vi veckans planer efter det!

Veckan började med regntunga skyar. Och vattenpölsplaskande barn.

Men redan på tisdagen sken solen igen och vi tog turen över lilla åkern och hälsade på Tant G.

Och vissa firade sommar med bullar och saft på verandatrappan!

Veckan bjöd på flera turer tillsammans med M. Löpturer och prommisar. Älsklingsdejter för oss!

Vi omfamnades av junimagi!

Doftade på favoritblommor.

Barnen nattades i barnvagnar.

När ungar sussade gott passade pappan på att renovera och mamman påtade i köket. Att sommarkvällsbaka är bland det mysigaste som finns!

Det blev många, sena, sena nätter. En utav dom satt jag och mannen och nattafikade alldeles nybakta bullar och sörplade iskall mjölk. En annan junikväll planterade jag sommarblomster som jag fått från Storan och det sista av mina egna. Livet på en pinne, med trädgårdstider!

Det blev Nationaldag och jag firade med en blågul (och vit) bukett som doftade himmel och som står sig fin ännu!

 Vi njöt av familjeutflykt tillsammans med småkusinerna!

Det närmade sig 1-årsdag och alla var engagerade. Storasyskonen hjälpte till i köket med den ivern ni kan ana!

Så plötsligt hade vi vår lilla Lillprins. 1 år och firad i massor.

Dagen efter kalaset, veckans sista dag alltså, hade vi skön ”After kalas”- känsla. Något småtrötta men glada. Vi packade fika och åkte på utflykt till Fäbovallen.

Och till Söndagskvällen, susade vi till mina föräldrar och fick en stunds barnvakt för att ge oss ut på skön springtur tillsammans jag och M, dofta barndomens syrener och också njuta av timmar ute i vedeldade bastun. Trillar baklänges. Ville aldrig att förra veckan skulle ta slut.

….

 

Nu, en ny vecka! Den här veckan blir lugnare än förra, på ett sätt. Men ruschasam på ett annat. Förra veckan myste jag med barnen om dagarna och donade inför födelsedag till sena nätterna, den här veckan tänker jag inte jobba på så mycket ända in på natten.. den här veckan ska jag bara vara uppe supersent i alla fall..och göra typ ingenting… Äääälskar ljusa sommarnätter. Utöver juninjutande.

Har vi födelsedag i Storfamiljen. Och en älskad skäggig man som har sin tredje jourvecka inom tiden av senaste fem veckorna, puh. Allt som hör en jourvecka till, med lite extra pusslande inom familjen. Bertilen ska till bvc på 1-årsbesök. Jag har ett par samarbeten att jobba ihop. Tänkte också att en tur på övervåningen är på sin plats för att visa er var Snickarmannen är i projektet just nu! Ni ska få en berättelse om en utflykt vi gjorde igår, till Fäbovallen och fäbostugan vår, turen som slutade i ett äventyr. Och så ska ni få somrigt klänningstips. Jag har hittat drömklänningen.

Så har jag lovat att hjälpa älskade Storan med ett litet handtag inför kalas. Vi har en härlig student att se fram emot att få fira, förstår ni. Så ska Minimannen få gå en dag till på Förskolan, som sista snutt inför Sommarlov. Älskar det ordet. Sommarlov.  Fast vi får se, tycker det verkar som att en viss sommartjurig snuva har återvänt, igen.

Så som alltid, tar vi en stund i taget. Doftar syrener och liljekonvaljer så vi nästan blir yra, hänger en tvätt och småler över småklänningar och tishor med glasstrutar på och undrar hur det går för M som redan nu fått sitt första larm för veckan och är ute och släcker brinnande skog…

 

Önskar er alla en god junivecka, ta hand om er så hörs vi snart igen!

 

Lillafrun

Bertilens 1-årskalas i somriga trädgården!

Så blev det den där junilördagen när vi skulle fira lille Bertilens ettårsdag med Födelsedagskalas här på gården!

Hemmet var sommar- och kalaspiffat som bara den. Det var dukat med nystrukna broderade gamla dukar härs och tvärs och färska blommor inplockade och stoppade i udda vaser. Dukar, både inne och ute. Hela gården osade kalas! Ljuvligt ju!

Ungarna prydde sig med finkläder och önskade olika nagellacksfärger att snajsa till sig med. 

Till och med katten hade tvättat sig som ni ser ovan! 

Vi grejade och donade och till sist var det bara en pyttestund av väntan..

Kalasmamman med ett kalaspeppat gäng, med huvudpersonen så lycklig som om han kände på sig att något väntade.

Plötsligt blev det kalastid.

Astrid Lindgren-bitar spelades ur högtalarna, solen värmde gott och äntligen började älskade Storfamiljen att ramla in. Överöste med kramar och hurra och paket och lyckokänsla.

Mormor och Morfar, Farmor och Farfar. Storkusiner och småkusiner. Sötaste stokusinens S. Faster och Farbror, tillika Bertilens Gudpäron. Mormoster Storan och Morbror J. Och Gammelfarfars fru M. Och så vi, ”familjefemman”, som Minimannen säger.

Bertilen badade i kärlek. Och paket!

Mannen tog i från tårna och serverade bubbligt som passade både stora och små,

Så hälsade vi hela hopen människor Välkommen till Bertilens 1-årskalas!

För det mesta var B i sin Livets favos famn. Mormor. Så vackra tillsammans. 

Sen blev det Varsågoda!

Inne i köket stod det dukat och klart.

Bara att lyfta fram pajerna ur ugnen!

Sallad och ”mamma-bröd” (som Minimannen säger om mammans bakta bröd) och skink- och ostpajer med mycket herrgårdsost i.

Det spriddes darlingar ute i trädgården, alla åt och hade det gott. Jag satte mig lite, lite i skymundan.. bara under några minuter.. mest för att få lyssna. På suset. Pratet. Känna i stämningen. En sån ynnest, hela alltet.

… och ammemysa med lillprins, förstås!

Så sjöng vi ’ja må han leva’ hela hopen människor för den älskade lilla ettåringen, hurrade och han såg så nöjd ut där mitt bland all uppståndelse.

Sen blev det kalasfika..

En hittepå tårta med jordgubb- och rabarberkompott och väldans mycket fluffig grädde. Chokladbollar förstås. Rabarbersnittarna ni vet. Och kanelbullar!

Småkusiner lekte sig rödblommiga men kunde tänka sig att pausa lite, för att proppa några chokladbollar och tårta för att sedan susa ut på gården och leka järnet igen.

Och någon fick göra något drömmigt;

Livets första kanelbulle.

Sockersöt, med mycket smör och kardemumma i.

En tugga. Sen var det så bra med det. Men jag tror ändå att några provgånger till kommer göra Bertilen till en bulleälskare, jag känner det i mammahjärtat.

Kalassöta Tripp Trapp Trull-gänget.

När vi haft somriga kalastimmar ute i trädgården, kramade vi darlingar hejdå. Varma i hjärtana och uppöver öronen tacksamma över att ha våran älskade Drömgård, med vår egna storlilla familj och våra älskade i Storfamiljen att dela alltsammans med.

 Varje dag är värd att firas, men den här gången var det Bertilens 1-årsdag som firades. Och vi gjorde det med stuns!

Lycklig, är bara förnamnet… Att få dela livet med den där skäggige, som gett mig det vackraste i livet. Våra älskade barn. Där vår ”lilla trea” nu fyllt ett år. Större än allt stort.

 

Bertilens 1-årskalas i somriga trädgården! En dag att minnas.

 

Lillafrun

G-VMBJT57ZE4