April i våra hjärtan.

Ljuset stannar längre dag för dag. Morgnarna är fyllda av ivrigt kvittrande fåglar. Och kvällarna, så hoppfulla, rogivande och fyllda av vårljus.Det påtas och pysslas och påskas på gamla gården vi kallar för vår Drömgård.

Tillsammans, blir allt så hjärtegott. Och jag nyper mig i armen varje dag.

Kan det alltid får vara precis som det är nu? Det kan omöjligt bli bättre, livet, tänker jag. Ja, precis så känns det nu. En ynnest. Och en lycka, som nästan gör ont. Så många och mycket att älska. Så många att älskas av. Och så mycket att vilja krama om och spara för evigt, precis som det är nu. Det väntar säkerligen härligt framför också.. men det jag vet, det är vad jag har just just nu. Och det vill jag ta vara på. Till fullo.

”Dom hängej bjevid vajann, mamma! dom gillaj vajann!”, sa tvååriga Skrållan.

Lilla Juniflickan har påskpyntat nyutslagna björkriset ute i hallen.

Cirkus tio gånger kanske. Så typiskt för att vara henne, lilla pysseltjejen med ett tålamod jag själv skulle vara nöjd om jag hade hälften utav. Lik sin far. Lugnet och coolheten själv.

Just nu en undran bara… vart är påskpyntet nu? Helt borta. Igår hängde det sådär som i klasar…. men nu, poff. Också så typiskt Lillan.. förmodligen hittar jag alltsammans om ett tag, i någon liten handväska eller så, där jag också kan finna en hop silverbestick, fem, sex armband och någon pippitröja på lager…

Livet, alltså..

-Och den här mamman nyper tag i små guldstunder.

Önskar er ett gott veckoslut med en söndag fylld av hjärtegott. Hoppas att ni får fylla dagen med sånt ni mår bra utav. <3

Lillafrun