God morgon måndag!
Jag vaknar omringad av två supersnoriga minstingar och en älskade Storebror som jag nästan hade räknat kallt med, att han också skulle ha drattat dit under natten då minstingarna blev tvärdåliga igår eftermiddag. Skolpojken susade till skolan, mao och vi andra börjar veckan lugnt, lugnt. Jag sörplar påtår och skriver en Måndagshälsning till er, medan barnen ligger nerbäddade under filtar i finsoffan framför tv-apparaten. Ett spännande parti memory har jag just superförlorat mot barnen, också.. och strax bäddar jag ner krassliga små i vagnen för en långpromenad i solen. Så otroligt härligt att solen skiner på oss idag! Hoppas så att den gör detsamma på dig!
Innan vi kikar på nya veckans planer, en liten återblick; -Veckan som gick!
Vi klev in i februari och kallgraderna var många och snöhögarna stora och omåttligt roliga att leka i!
Fjödur såg ut som en sagohäst.
Jag var på skattjakt ute i Gårdshuset. Rotade fram halmånebordet som stått på vänt sedan länge. Några hinkar såpvatten och massa skurande så var det till sist rent. Jag fann också en så lååång trasmatta som visserligen var skitigare än jagvetintevad, som jag hivade glatt in i tvättmaskinen och mötte sedan ett matt-lik någon timme senare… mattan var för gammal, helt sonika. Men för skitig för att inte tvättas i maskin. En chansning. Och nu sket det sig. Mattan blev i trasor och tvättmaskinen bara hostade…. hoppsan då.
En guldstund i min Mammahjärteask.
Vi tog värmda bullar och festis med oss ut till eftermiddagsfika. En höjdare, tyckte alla. Och det är sån lycka och ynnest, att få vara just där, med mina älskade barn, mitt i samtalen, om livets stora och små funderingar.
Solen sken på oss flera små stunder och det var så himmelens härligt. Likaså, att skaren nu börjar bära. Det är ljuvligt att gå på skare, tycker jag! Viskningar om att vårvintern är på intåg…
En morgon funderade vi på shorts. ”Vad varmt det känns!?”, sa vi… ”bara tio minus, ju!”.
Vi myste inne. Det pusslades i massor, bland annat.
Vi hade finfredag och jag lekte Dagmamma tills M kom hem från jobbet och vi sedan var dubbel päronstyrka. Skål i kaffe och nybakt sockerkaka! Drömgäng där bakom mig.
Det blev lördag och barnen pysslades om hos vännerna och jag och mannen rev tak i matrummet… ja, ni som hängde med oss i stories vet att jag inte var så hjälpsam utan faktiskt utnyttjade läget och smet iväg alldeles själv på långtur med lilla ponnyn. Alla borde få ha en Chippen.
Och så blev det veckans sista dag och M var ute med sin hästbästis. Provade nyköpta selen och Ikran diggade den. Hurra!
”Å du! Jag tänkte gå uppför trappen och hämta ut heela morotspåsen istället för bara en i taget, är det okej?”, sa Blå Berget nosandes på trappan..
Dom är så härliga dom där två, M och Ikran. Liksom rätt outbildade båda två. Men visar så tydligt att med lugn, tydligt kroppsspråk, tid tillsammans och förtroende för varandra.. så kan det visst gå hur bra som helst i alla fall. Och förstås kunskapsinhämtning från hästhållningsfilosofier som vi tror på. Steg för steg tar dom framåt. M drömmer om en inkörd Ikran.
Brandispappan drog iväg på brandövning efter hästandet medan jag och barnen donade i köket. Bakade sockerkaka och rullade Snickersbollar (recept på gooda, mellisnyttiga bollarna HÄR). Vi donade inför finfrämmande förstår ni.
Mina älskade, älskade föräldrar kom och hälsade på. Och det känns ju så nymodigt varje gång vi ses, fastän vi facetimar minst en gång om dagen.. OCH SORGLIGT. Ja, nu är jag så förbenat, mer än på hela året, LESS på denna förbaskade pandemi. JAG. VILL. KRAMAS. Umgås avslappnat. Inte säga ”nej barnen, kom ihåg att hålla avstånd till mormor och morfar nu!”, utan bara leva på. Leva, leva, leva. Snart, snart, snart, tänker jag. Tills dess gör vi det bästa av situationen.. och den där fikastunden blev dagens höjdpunkt.
…
Önskeplaner för vecka 6:
-Fyllda dagarna med liv! Inte liv som i pengadyra hittepå.. ni vet. Nä, tänk bara storheten i att ta en lillunge i handen, när ens vi känner för det, hämta sparkarna och dra iväg utför byvägen?
-Väcka pelargonerna ur sin vinterdvala!
-Hästa! .. just nu har vi haft en period av att mest jobba från marken med hästarna. Det är så roligt! Tycker både häst och människor. Men kanske blir det en ridtur denna vecka också? … vi får se vad lille Fjädern säger om det.
-Sända er hälsningar! Förra veckan försökte jag inreda i små steg på övervåningen.. det får ta sin tid tänker jag. Det var så roligt igår när ni hängde med i instagram stories och tyckte till. Jag knipsar av några bilder i veckan uppifrån långa korridoren som varit mitt senaste mission, så får ni se! Före-efter-bilder! … overkligt syn.
-Leta dahliaknölarna.. som jag bäddade om och la på något smart ställe… som jag inte vet var. Men jag befarar, typ ute i gårdshuset och där är det j kallare än ute… såå, då har jag inga dahliaknölar och kanske bryr jag mig inte om att köpa några nya i år?
-Vetebullsbaka med gullbarn! Det är semmeltider och vi är förskräckligt sugna på en alldeles vanlig semla…mmm!
-Välkomna vår nya familjemedlem! … vet inte om mamman eller barnen längtar mest..
-Fira älskad inför hennes stora bemärkelsedag!
…
Ser fram emot denna vecka! Hoppas att den ska bli snäll och god, mot både dig och mig. Glöm ej att vårda dig själv ömt. Kom ihåg att känna in dagsform och inte bara susa på. Visst har vi måsten.. men ibland skapar vi oss onödiga sådana, utöver dom riktiga. Ställer orimliga krav på oss själva.. sådär som vi aldrig någonsin skulle göra på vår bästa vän. Något att komma ihåg!
Nu tar vi ett djupt andetag och tar måndag!
Senaste kommentarer