Det var torsdag, alldeles i mitten av september.
Frosten hade varit på besök inte bara en natt, utan två. Det var dags för pärerna, potatisen alltså, att få komma ur jorden. Den skäggige var ledig från sitt kontorsjobb och känslan ”Höjden av lyx” vilade över oss inför semesterdagen som skulle bli en dag med skörd i fokus. Fast börja dagen med en tur till häst är alltid en god start.. här var hästpappan precis på väg att sitta av och lillpigan var beredd med hink fylld med gott i till Fjäderpojken.
Svettig isprins släpptes in i hagen igen och morgonen fortsatte med att MammaMormor och PappaMorfar rullade in på gården.
Efter kramar härs och tvärs (hur underbart att vi får kramas igen!!!) så såg det snabbt ut såhär; rutti pärupptagare med rumpan i vädret, arbetade systematiskt och världsvant.. älskade pappa!
Å vilken skörd!
Tror att vi haft nybörjartur med det mesta i odlingen i år.. Blomster- och köksträdgården som prunkat så och nu potatislandet. Okej, rotsakslandet hade vi inte ”nybörjartur” med.. eller rättare sagt.. det hann vi inte sköta om, som vi gjorde med dessa odlingar.. så nog har det att göra med skötseln, givetvis. Men! Jag har också förstått att det kan skita sig i alla fall, att både det ena och det andra kan angripa potatisen.. så det här var så himmelens roligt!
Medan det jobbades på, fåra efter fåra, där ute i pärlandet.. så pågick Mormor-mys inne i gamla gården, bredvid årets sista dahliabukett. Mormor läste sagor och snicksnackade med småsyskonen.
Vi tog lunchpaus! Moffe och Astrid kom också över. Köket fylldes av surr och kära återseenden efter två år ifrån. Det grillades korv där ute i långa rader som vi bar in i värmen sedan. Blåbärskaka och mariekex på toppen. Kan det bli bättre!?
Jag myste så håret krullade sig på mig.. det där är bland det bästa jag vet. När gården sjuder av liv. Fylls av människor vi älskar så. Älskar när vi samlas, flera generationer. Dessa äldre, så kloka och kunniga generationer som vi får lära oss så mycket av.. .tillsammans med våra småungar. Och så vi, nybörjare någonstans mitt i allt..
Vi lärde oss en hel massa den där dagen. Och förutom det, så är det så charmigt att få lyssna till berättelser från Mamma och Pappas barn- och ungdom… hur det gick till när pappa var med och tog upp potatis för första gången..
Och tydligen hette Höstlovet, numera Läslovet, tidigare Potatislov. Då var eleverna lediga från skolan för att hjälpa till i jordbruket. Detta lov avskaffades gradvis allt eftersom jordbrukets betydelse i Sverige minskade under 1900-talet.. nu hade vi minsann vårt eget Potatislov denna dag, sådetså!
Minimannen var ute i landet och inspekterade skörden direkt han kom hem efter skolan… cirka 160 liter potatis blev det.. så fräsig känsla att veta att vi och MammaMormor och PappaMorfar inte behöver köpa potatis på ett bra tag!
Vår tillsammansodling av potatis, liksom! Ascoolt.
Pelletraktorns skopa rengjordes och packades, så fick potatisen rulla upp mot Gårdshuset och dess nyurstädade matkällare.. matkällaren där vi funnit bland annat gamla burkar med hallonsylt från gudvetnär ..
Mannen snickrade ordning den potatislår (potatislåda) som stod där nere i källaren men som behövde lite nya bräder bara.. därefter kunde pärerna hamna på plats.
Åhåhå, det är så häftigt det här, att få ge den här gamla gården mer och mer liv, för varje dag vi lever här!
Å det där var årets pärupptagningsdag, det! Vårt alldeles egna Potatislov. Förskräckligt så trevligt!
Idag har regnet fallit dagen lång, så väldans tur det där var förra torsdagen och inte den här..
Senaste kommentarer