Det är måndag och vi kickar igång veckan med ett stycke rapport från drömgården.

Och alltså,… att försöka berätta livet i några bilder, det är inte möjligt. Ni förstår att det ryms både mer, lätt och svårt, visst? Men här kommer några glimtar från veckan som gick;

Måndag. Och vi ”Handlade ute i frysarna”. Tunnbröd. Lax. Den där yoghurten som vi köpte på lägre pris och frös in på direkten, som nu kunde bli god, god smoothie tillsammans med trädgårdshallonen från morfars. Och så en flaska äppelmust till alla frukostar, förstås.

Vi pysslade oss nästan vimmelkantiga och postade till människor vi tycker så mycket om.

Vi andades friskluft i massor. Och den här lilla prinsen firade tvåårsdag här hos oss.

Jag pysslade om ungar allt vad jag bara orkade. Det bästa jag vet. Här äter vi mellis ute. En favvis, som ni vet.

Jag smågrejade. Som att städa kylskåpet. Kändes extra härligt att ställa in handlingen sedan. Sanna norrmejeri-njutare är vi också, ja.

Jag väljer att glädja mig åt tvätthögarna som ska vikas. Fy tusan vilken ynnest, småkläderna viskar om liv. Liven som jag och M just nu i livet, får lov att kalla våra. Jag älskar varje dag med dom. Här i bild, hade Lill-Olof haft en lång ligga-på-mage stund medan mamman vek och vek.. nästan klar kom jag på att jag skulle kila efter kameran. Men då hade Lill-Olof tröttnat och låg här och gastade rakt ner i sina nytvättade brallor. Sicken tur att Storebror kom till tjänst på sekunden. ”Jag klarar bara inte av att höra honom ledsen, det gör så ont i hjärtat”, låter det om storasyskonen när lillebror är ledsen någon stund.

Vi firade släppta restriktioner, med köpes-kokosbollar efter onsdagsmiddagen. Ni anar jublet! ”KÖPES!?”, ”Såna från AFFÄRN!?”…

.. timmarna senare, fick Olof tvärhög feber. Det var en hemskt orolig natt. Jag blir så otroligt lätt orolig nu, efter RS-härvan. Men tack och lov är ju Lillminsting liite, lite större nu, har klivit över 3-månadersstrecket. Vi kunde alltså ge alvedon. Tuta i koksalt. Badda lilla pannan. Hålla handen. Och klara upp lilla eländet själva. Ingen andnöd denna gång. Vilket ju var en oro, att en vanlig förkylning efter RS, kunde bli något RS-liknande.. men tack och lov, inte.

Det blev fredag och vi pustade ut. Feber borta och alla kändes i härligt mode. Jag gav mig ut på en lång och svettig promenad innan jag handlade med mig fredagshandlingen hem och vi tog helg.

Helgen bjöd på bus-åkande ute på lägdan. Korvgrillning..

..En ridtur på en helg otrolig pigg isbit. M och Ikran hade också roligt tillsammans.

Avsluta veckan med smygsol. Och amning i lagårn, det är bra grejer tycker Lill-Olof. Jag kände när jag varit hos hästarna, gick genom snön och vidare till barnen och deras snölek… att jag blev onödigt flåsig. Så när vi varit ute klart för dagen, gick jag in och tog ett snabbtest. Och vips, på några sekunder visade det positivt. Ahapp.

Vi knöt oss tidigt hela gänget. Nu, med båda päronen som kände, små milda, covid-symtom…

Idag är det måndag, och jag känner mig enbart småförkyld. När vi hade covid i våras var vi både väldigt mycket sjukare och det med stor ångest. Jag var gravid. Hur skulle bäbisen påverkas? Ingen visste. En liten oro som pyrde under hela graviditeten. Nu är lillvännen här hos oss. Har förmodligen både utstått covid i magen och nu en sväng här ute i livet. Men idag mår vi ändå gott, småsnorar och flåsar lite extra. Tacksamt, ändå.

Önskeplaner för vecka 7

-Ta en dag i sänder! … helst bara seeegla igenom denna vad som nu känns som väldigt, väldigt milda covidhärva, särskilt om vi jämför med den i våras, hu. Hoppas, hoppas.

-Beställa fröer! En del är redan hemma, men några sorter fattas mig. Luktärter och rosenskära, bland annat. Mycket angenäm kom ihåg-grej! Ser fram emot min lilla blomsterodling i år så mycket, förra året visste jag inte alls vad det skulle bli, hur mycket blommor jag egentligen behövde för att kunna leverera buketter osv. Men nu har jag i alla fall lite erfarenhet. Kul!

-Skriva hjärtetexter! .. ord från hjärtat, om sånt jag brinner för, mao.

-Förhoppningsvis vara helkry familj så att vi kan fylla helgen med det mys vi småplanerat in med vänner och familj.

-Njuta februarigott! Ljuset. Vissa år kan jag tycka att det känns skavigt och påträngande nästan, ”väck mig inte ur min björnsömn”, så. Men i år, är inte ett sådant år. Jag bara njuter så. Av att känna energin återvända efter en, ja faktiskt, tuff vintertid för oss. Den är så god nu, sooolen. Den värmer så himla härligt. Att blunda, andas djupt och känna värmen mot ansiktet, se hur ögonlocken färgas gula på insidan när jag blundar… Ferdinand-suckar bara jag tänker på det!

…

Nu ska vi samlas för lite kvällsis där nere. Äta upptinade kärleksmums vi fann i frysen och dricka iskall mjölk till. Vårt alla hjärtansdag-firande. Gott så.

Önskar er alla en god vecka. Ta hand om er. Allt vad ni bara kan!

Emmeli