Dagarna alldeles innan jul..

Se upp i backen!!

Det har varit full fart med julstök av alla de möjliga slag. Det har skickats julkort och knåpats små frökenpresenter. Kokats karameller och trillats köttbullar.

Sista skoldagarna innan jullovet. Vet inte vem av oss, jag eller barnen, som tyckte det var tuffast att kliva upp om morgnarna.. vi pysslade om oss för kämpandet, med eftermiddagshäng med bästisarna.

Mitt i veckan var lillen med Mormor och Morfar under en förmiddag och tillsammans med sin Farmor och storasyskon under eftermiddagen. För morsan, hon var och fröknade för ett slag. Och jag ÄLSKAR det! Underbart är det också, att lilla O får mystid med favoritmänniskor och att det bara för mig är att säga ja till frökenjobb, om det passar för HemmaMamman att susa iväg.. och nej, om inte. Inget är fast, livet får bestämma. Helt underbart!

Här var det torsdag och efter handlande av julklappar och julmat var jag så mör att det enda jag vill just då, var att måååla. Så då gjorde jag det. Hallen. Jätteblå. Slirade visst förbi en vägg i köket också. ”Har det brunnit eller!?”..undrar någon. Ja det kan man verkligen fråga sig! .. fortsättning följer.

Nu var det äntligen, äntligen fredagen vi alla längtat så efter. Decemberfredagen där vi alla bara checkade in för J U L L O V.

Vi firade med att dra iväg med vännerna och bowla och sen bjöds vi ljuvligt god eftermiddag i Drömtorpet med våra drömtorpare. Som gav oss en så himla fin julklapp.. perfekt kluven ved. Och vackra tändstickor. För det var inte ”bara jullovsfredag”, det var också den där fredagen vi under morgonen fått godkänt av sotaren, att börja elda i vår kakelugn…

Så efter att barnen klätt sin lilla gran, så hade vi ett sånt ögonblick som vi sent, kanske aldrig, kommer att glömma.

Första brasan i vår runda kakelugn. Sagolikt.

Lördagen, tre dagar före jul. Vintersolstånd. Och sviinkallt!

Vi fejade och julstökade för fullllt. Julstädning varvades med bakning. Och pappan.. han drog till skogs och letade julgran..

Värmde oss framför kakelugnen och pausade nu och då. Under en vila tittade PappaMorfar in, så trevligt. Med mer finkluven ved. Så mycket kärlek vi strössas med, jag blir så rörd. Medan vi sörplade kaffe, blev limpa efter limpa klara.

Det såg ut som hey baberiba inne.. ni vet som det gör, när livet pågår.. och det samtidigt pågår ett försök till julstädning.. men lite kaos, nej det rör oss inte i ryggen, vi är världsvana! Se bara på Skrållan, som just hade fått lära sig korsstygn och satt och broderade mitt upp i allt.

Jag la ut en story på instagram och visade vårt julehem några dagar innan jul. Och jag SVÄMMAR över, ni är såå många som skriver.. och TACKAR för att jag visar stök. Tänk va.. vad lätt det är, att glömma.. att livet ju pågår för oss alla. Jämt å jämt.

Kraften tröt så jag gav mig ut på tur i blå timmen och tankade ny sådan. Då orkade jag med lätthet säga ”Martin, nu kan du träna så lagar jag middagen!”, när jag kom hem.

Och se till kvällen, knöts strulsäcken ihop och det började likna jul i vårt hus. Barnen klädde granen och det var eufori hos oss alla att tända brasan och kika på granen.. ”det här är min favoritstund på dagen nu… när vi tänder brasan och sitter och tittar på den tillsammans”, sa ena lillungen.

Fjärde adventssöndagen. Och vi vaknade till mängder av nysnö. Tung, kompakt snö.

Vi pysslade om djuren lite extra.

Och medan några av oss städade vidare här inne, röjde lillen och pappan gården på snö.

Och det pysslades och slogs in julklappar på löpande band.

Fjärde adventskvällen blev av mycket oväntad men så vacker sort.

Idag, Dan före Dopparedan!

Vi började med julkalendern framför tv:n, hela gänget. Ser hur Ikran, största hästen, kommer galopperandes i hagen utanför fönstret.. som för att signalera något, kände jag direkt. ”Titta ut om de två andra är utanför”, säger jag till M. Mycket riktigt. Där var ”två fyrbenta nissar ute på tur”… på fel sida hagen. Jag går ut på bron och visslar vårt häst-vissel, varpå hästpojkarna tvärvänder ute på vägen och galopperar emot mig. Den känslan. MAGISK.

Så nej de var inte svåra att få hem, inget hann bli otäckt, tack och lov. Och ut genom hagen hade dom tagit sig via rätta öppningen också. Nu i vintertid är strömmen på tråden minimal.. och igår kväll hade vi råkat spilla en hel del gotta preciis utanför öppningen… för då var det nämligen några andra fyrbenta darlingar så var på en redig rymmartur och då behövdes det snabbt fås foder i hink för att kunna locka på dom.. varpå det hade spillts.. och detta favvisfoder anser hästarna att man inte kan lämna en smula av.. så dom hade helt enkelt gått igenom öppningen och ut.. dammsugit det goda utanför och sedan dragit en liten repa. Ikran däremot, han höll ställningarna hemma..trots att han bara med sina långa ben hade kunnat ta ett litet kliv över tråden. Lilla gubben våran, tack för hjälpen. <3

Rök ur vår skorsten. Ett moment som absolut behövde förevigas trots att röken var fes-liten.

Efter att vi tagit hand om djuren, struttat runt med bjällerklang på ponnyn, levererat julklapp till granngården, kokat mer karameller, tvagat ungar, slagit inte sista julklapparna, bakat ännu mer pepparkakor, tränat ett rivit tabata-pass med den skäggige, städat badrumstvättstugan, handlat det glömda på affärn, kokat äppelglögg av vår äppelmust…

..såå har skinkan griljerats.. och serverats på tunnbröd till Bingolotto-spelande småungar. En klassisk dan före dan, mao.

Kära hjärtanes, så mysigt!! Tacksamheten över att få uppleva hela alltet, är otroligt stor.

Nuu… är det jul igen!

Och nu, kära ni.. vill vi sända er årets julkort och samtidigt bara önska eder alla en god, god, god, GOD JUL!

Må så gott ni bara kan, så hörs vi snart igen! <3

Emmeli