Såhär är det.

Vi har varit vänner sedan vi var små. Hon känner mig utan och innan. Hon är den som är förnuftet ”i vårt förhållande” och jag är den som flummar iväg.  Tillsammans är vi himla bra.

Sen vi var små har vi varit särskilt noga med en sak när vi ses. Fikat. Det ska alltid vara så många sorter att man inte orkar äta av allt. Vi lyckades idag, igen. Som två tanter sitter vi och tjattrar ikapp om ditt och datt, om smått och stort. Om det som varit och det som komma skall. Timmarna rusar fram. Och jag konstaterar återigen att jag är så tacksam för min Idan. Det finns bara en. <3

Och jodå! -Liten var generös och delade ut sparkar.

Nu väntar en söndagkväll. ”Den sista för säsongen” ( som Sid i Ice Age skulle ha sagt.. ;)). Innan jag åker norrut alltså. Så, ikväll ska jag parkera mig i päronens soffa, med benen högt och med puls, modell lååååg. Men först ska jag packa väskan för en ny vecka, det vill säga planera vilka frökenklänningar det blir nästa vecka. Och, skriva ner planeringar på några lektioner. Sen, ska jag söndagsmysa.

HOPPAS ATT DU HAFT EN FIN SÖNDAG!

Kram/lillafrun