Idag blir Minimannen fyra, hela, stora, starka, matglada, lenakinder -långa veckor.
Vår älskade son. Så lycklig du gör oss. Oss alla i familjen. Både den lilla versionen och den taikonsstora versionen.
Vi firar med tidig lördagsmorgon. Ja, för Liten, mormor och morfar, i alla fall. Jag och mannen fick somna om tillsammans i någon slags efternattenvarm hög, bland alla täcken och kuddar. Helt underbart mysigt. Under tiden vi sov hade minimannen bjudit på sitt allra, allra bästaste jag. Firat av ett leende, dagen till ära, mot både morfar och mormor. Första leendet, mot någon annan än sina päron, alltså! Ja, för det har vi ju avverkat för drygt en vecka sedan, faktiskt.
Ett bad, massa frulle och en lyxig morgonpromenad tillsammans med morfar, för minimannen.
Nybadade småtår.
Kvalitetstid med morfar och Torehunden.
Och hotellgod, mammafixad frukost, dusch och tillpiffning av två lite morgonruffsiga päron.
Så nu är vi redo för lördag, hela gänget. En dag som kommer innehålla nya möten för den minsta. Fyra generationer ska luncha ihop och ikväll blir det mys med Mäjadalenkusinerna..
Viiilken lördag, tjohoo!
(Och! …min hunk är hemma. Tjohoo! Samtidigt som jag är mamma, så är jag bubblig i magen inför mannen… typ som om vi inte kommit fram till första kyssen ännu. Och, det kan jag ju avslöja, att, det har vi ju faktiskt. Så heja nykärskänslan! )
VÄRLDENS BÄSTA LÖRDAG.
-Det önskar jag Dig!
Senaste kommentarer