Vilken dag det var igår!
En mäktig konsertdag bland många, många körsångare, duktig orkester, proffsiga musiker, fantastiska solister, en hjärtegod körledare, rara mat-fixare och prima ljud- och ljus. Så häftigt med så många människor som sammarbetar och gör något så himla, himla fint av det. En julkonsert i toppklass! Jag njöt hela dagen lång.
Dessutom gick det så himla bra för pojkarna där hemma. Vårt amme-dejtande flöt på utmärkt och som toppen på det hela satt plötsligt mannen i kyrkbänken, där vid kvällskonserten, och tittade kärleksfullt på sin fru. Så glad jag blev! Liten hade han lämnat nysoven och ska-precis-äta-kvällsgröt-redo hos farmor och farfar. Det var proppfullt med människor så fantastiskt roligt att spela igår. Jag kommer inte ihåg när jag tyckte att det var så roligt senast.
När vi kom hem flög jag ner på golvet och haffade den där lilla bäbispojken, Mamma är hemmmma nu!! gastade jag. Jo visst, blev han glad. Men han hade haft en så strålande bra kväll hos farmor och farfar och sträckte armarna till farfar istället för mamma. Han tyckte att dig ser jag ju hela dagarna, så sitt där du och ät den där nykokta tomtegröten som farmor kokat.
Kärlek och trygghet. En ynnest.
En bäbis som är som han är, en ständig lycka. Och en storfamilj, både på min och M´s sida, som omfamnar oss. Alltid.
Om du visste så glad jag är över alla spelade toner senaste veckorna. Det har inte varit lätt att få till övningstid senaste 9, 10 månaderna. Fiolen är ju ändå en stor del av livet. Jag har ibland haft sån stor klump i magen och tänkt nej, tänk om jag inte KAN spela fiol längre!? . Så dom här konserterna betydde så mycket mer än att bara bli överöst med julstämning och få julens budskap uppmärksammat. Igår när jag och mannen satt där i bilen (själva! så konstig grej! Vi lekte raggare i svärfars jobb-bil och kände oss heltokiga!), så kände jag att den där fiol-oro-tyngden som legat på axlarna, var borta.
Storan, Lillasyster och jag.
Tack för igår allihopa! <3
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer