Så åkte vi iväg.

Tog snowracern till Farmor&Farfar och vinkade sedan där av en unge som slog sig för knäna och gapskrattade som en farbror när vi sa att mamma och pappa skulle gå…

Jag och mannen rullade söderut och stannade i en mysig stad, ypperlig för vårt Hjärtedygn. Och så himla, himla fint vi har haft det.  Igår åt vi lunch på mysigt eko-ställe, strosade hand-i-hand på stan, minishoppade första klädplagget till Pyret i Magen, stannade på mysigt fik och sörplade mera kaffe. Och bara det där fina i att sitta och prata länge, länge och bara ha ögonen för varandra. Så gjorde vi igår något vi toksällan gör (ännu mer megasällan nu när vi har en nyfiken-på-allt-vi-äter-minimänniska här hemma); gick till Hemmakväll och köpte smågodis i botten av en jättestor burk med rosa lock och checkade sedan in på fint Hotell på högsta våningen. På kvällen gick vi på date.

Tillpiffade åt vi på Världens Bästa Restaurang. Jag har aldrig ätit såå gott (i hjärtat finns det inget som slår mormor-palt, men ni hajjar).

Oxfilé, potatiskaka och en himmmelsk bearnaisesås. Maj gadd.  Mätta lommade vi sedan tillbaka till vårt rum.

Läste mama, åt godis och hade mysigaste kvällen jag kunnat tänka mig. Jad skulle ljuga om jag inte sa att jag stundvis hade graaaav Sisselängtan och bara ville åka hem till honom. Fast innan jag hunnit reagera så hade jag somnat i famnen på min M.

Med M´s hjärtslag mot örat kände jag sån enorm tacksamhet, lycka och sån känsla av att vara så himla rädd om någon. Han är ju mitt Alltochlitetill, den där mannen.

Plötsligt var det Hotellfrukostdags,

Mage i hiss.

Jordgubbsmarmeladshjärta på mackan och så.

Och så lite present- och påskpysselshopping, blom- och mathandling, sen ilade vi hem. Mot efterlängtad unge!

Den där människan, alltså. Vackraste jag vet.

Den här helgen, -Finaste av Världar;

-Att få en dag av Alla-tre-tid, då vi var på Rudolf-äventyr och badade och sportade småbarnsliv deluxe. Och så ett dygn av Han-och-Jag-tid, för första gången sedan vi blev föräldrar. Och så till sist få komma hem, till vårt älskade Norra Drömgården och ha söndag tillsammans.

Jag och mannen kilade direkt för att träffa Liten. Han berättade vad han lekt med under senaste dygnet och så svarade han Neeij på frågan Har du saknat mamma och pappa något då? . Fint så. Det är gott i hjärtat med en trygg unge.

Vi bäddade ner Liten i vagnen och han somnade i princip innan vi var hemma på gården igen… och det är inte många metrar att gå. Jag och mannen gick in och packade upp, åt lunch i godan ro och jag beskådade lilla, lilla bebbeoverallen till Pyret i Magen.

  ..och så passade jag på att baka lite inför en älskads Tvåårsdag och gå promenad.

Bästa, bästa, bästa helgen.

Slutligen alla hemma igen.

Som ni vet så är ju mannen sällan ledig en hel helg, men nu har han varit det två helger i rad och vi har sannerligen maxat dessa två. Så varm i hjärtat. <3

.. och det kattpissiga? Jo, han som vi nu för andra gången i livet trott ”matvägrat” … har ikväll åkt på Äckelsjukan, den här ”matvägrangången” också. Så.. här tröstas det, tvättas, kokas blåbärssoppa och levs Äckelsjukeliv, helt enkelt. Jag och M känner oss lika dumma som senast när vi sa att nu har nog S sitt första matkrångel i livet… nåväl.

Finaste av Världar…. och lite skit på slutet. Precis så! <3

Lillafrun