Sådär i efterhand så känns det ju hur självklart som helst.
Men när klockan är strax efter 06 och jag masade mig upp och bytte liten miniblöja och snicksnackade med Lillasyster. Då kändes det inte lika självklart. Att ta sig ut genom den där dörren, alltså.
Fast jag ville. Ville, ville, ville. Har egentligen velat varit ute på morgonen många morgnar senaste veckorna, men varit så trött då jag vaknat att jag istället krypit under täcket igen. Hur mysigt som helst, såklart. Och det lockade idag också.
Men träningen är så viktig för mig, att jag ju vet att jag vill få till den någon annan gång under dagen då istället. Men allra bästa tiden är faktiskt på morgonen. Alla sover, jag har ny energi och så kan jag utan dåligt samvete smyga iväg en stund för mig själv. Så när Lillan somnat om så snörade jag på mig skorna och gav mig ut.
Natten hade flytt och morgonen grydde. Fåglarna sjöng och solen var ny. Helt, helt underbart.
Strax efter tuppen vaknat var jag hemma. Satt på bron en stund och bara lyssnade på dom där kvittrande. Andades och gick sedan in och mötte det gulligaste, fredagsnyvakna gäng jag vet.
Känner mig så glad att jag tog mig ut.
Jag har haft så otroligt funderiga dagar det sista, att träningen verkligen fått fungera som sortera-tankarna-grej. Som träning ju alltid fungerar, men kanske mer nu än i vanliga fall. Jag är som en berg-och-dal-bana.. eller inte så heller. Jo. Jag är bara så himla, himla känslosam. Det här var Sommaren vi fick vår Juniflicka. Hur vackert, liksom!? Och nu är den sommaren över. Åh.
Men det som knyter an, den här hösten. Den känns ju så fin den också.
Att få vara här hemma. Hela tiden. Fortfarande så ovant och nymodigt. Känns som världens lyx. Och ja, nästan olagligt. Tid med småttingarna. Storebror som är mammas plins och så kär i Lillan att det inte är klokt. HemmaMamma. Något jag verkligen drömt om.
Men vad är det som skaver då? Varför känns det lite som en knut i bröstet, trots att allt är så bra?
Känslomänniska. Precis så. Hoppas knuten löses snart.
Idag blir det utepyssel av olika slag.
Jag shoppade en stor X-boll på tjejdagen i förrgår. Så jag tänkte bland annat röja upp lite på och kring verandan. Smyga iväg med sommaren lite till. Och dundra ner den där bollen i nån utav alla hinkar.
Har följt dig en tid här och älskar att läsa dina ord om vardagen som mammaledig. Hoppas knuten löser upp sig snart ❤
Så fint att du är med här inne. Tack för orden! <3
Ramlade in på din instagram under min (och din) graviditet. Pojken min är nån vecka äldre än Juniflickan och jag förundras över hennes matrytm, som våran lille verkar sakna helt. Och äter gör han mest hela tiden.
Tycker att du skriver så härligt och avslappnat! Blir så inspirerad här! Jag längtar så tills jag både ”får”, orkar och framförallt vågar ta mig ut och springa! Tack för fin läsning 🙂
Åh, grattis till dig! <3 Jaa.. det är såklart otroligt tacksamt.
Tack snälla du, vad glad jag blir! Ha en god söndag!
Vilken underbar dörr! Vi letar också dubbeldörr. Dock ska vi ha en dubbeldörr med fönster i 🙂 Kommer er ifrån? Kram
Tack så mycket, vi är helt förälskade i dessa dörrar och fönster, från Allmoge Snickerier 🙂