Det blev ju en så himla fräsig måndagfredag det där, alltså.
Tokregnig och alldeles lagom småtråkig. Följt av en riktig räserrunda på stan med många ärenden i ett knyck, där stora och små samarbetade sådär drömmigt att det liksom gick hur bra som helst. Ej att ta för givet! Så vi vände hemåt och med en kvarts marginal, knatade jag iväg i mina nya gummipjucks, med kameran på axeln. Hoppade efter vägen in i Mäjadalenbussen som tog oss till Balen och alla vackra Balprinsessor och Balprinsar. Oj, så glad att jag hann. Junis Gudmor, min Systerdotter. Som ju känns precis som min Lillasyster. Hon, var så vacker att klockorna stannade. Ni kommer förstå. Titta här;
…
Att sedan åka hemåt vår by, följa med till Mäjadalen.. för att ta lilla promenaden längre bort, tillsammans med Lillis (min äldsta systerdotter, också hon som en lillasyster…jag blev moster när jag var fem år liksom..). Plocka liljekonvaljer och prata livet. Det, var så fint att det inte var klokt, det också.
Jag gick sedan hemåt i vackra, vackra junikvällen. Med konvaljbuketten som doftade himmel på jorden.
När jag kom in på våran lillväg kändes det så stort, att känna sig hemma liksom. Att ha ett eget hemma. Med en katt som möter en efter vägen. Och där det stod en man vid lagården och lyfte bräder. Med ett lite småsnett finurligt leende på läpparna. Han såg sådär supernöjd ut, påtade ute samtidigt som barnen sov gott inne.. med barnvaktsmojängen på, såklart.
Själv kändes det som om jag varit till Hawaii en vecka eller så. Tre, nästan fyra timmar på vift. Bara jag. Så tokigt och smyghärligt och alldeles underbart att få pussa på darrningarna sedan!
Balprinsessor och Liljekonvaljer, alltså. Med lite Hawaii på toppen! Så fint så det förslår!
Ha en fin Nationaldag idag hörreni! Vi har varit på en fatastiskt mysig utflykt på förmiddagen. Men mer om den sedan eller så, för nu startar en arbetsdag här hemma på gården!
Så fin! Lik dig över ögonen!
Kram