Att ha Jullovets sista dag.

Tar lång sovmorgon. Morgonpysslar. Och diggar musik.

Klär på oss varma kläder, vissa börjar tidigare än dom två andra och väljer favoriter som tillhör hennes favorit.

Det blev aldrig ljust idag, men stjärtlappsåkande och friskluft satt gott i alla fall. Och ser ni! Äppelträdet står kvar och stormen verkar ha dragit sin kos.

…

För idag är det Jullovets sista dag.

Känner stor tacksamhet över att kunna se fram emot ännu en vår som HemmaMamma med mina små. Storebror pyser väl i väg på Förskolan ibland för att leka med småvännerna, men allra mest är han ju hemma.

Imorn tar alltså vardagen vid så mycket den kan och det känns himla fint, det också. Skönt med rutiner och sånt. Vi har njutit allihopa av långa sovmorgnar hela jullovet. Men nu börjar jag till och med känna mig mätt på det och längtar efter att känna oss pigga när vi brukar. Och trötta, likaså. Och för var dag vi tar, älskar jag att tänka att det är ännu ett steg närmare ljusare dagar och vårvinter.

Det har varit ett himla härligt lov också.

Vi tänker tillbaka. På massa julestök, pyssel och mys. Kristyränglar och pepparkaksbak. Den där Tillsammanstiden. Alla familjesammankomster. Sparkåkande efter lillvägen. Långpromenader och springturer längs oplogade älskade gammvägar.  Biotittande med popcorn i massor. En dag av äventyr för Liten, på stora badet med sina Gudpäron. Kusinmys. Snölek. Alla ljuuuvliga sovmorgnar. Mörkret som gjort en förlamande trötta och inbjudit till vila. Som att läsa sagor bland vintertäckena mitt i dagen. Och äta långfrukost tills det nästan är lunchdags. Krama Vackerpappa precis när man vill. Och  somna alla fyra tillsammans om kvällarna, i en enda jullovstrasslig hög.

Tack Jullovet för den här gången och Välkommen Vardag!

Lillafrun