Alltså, det där var så vansinnigt gott. Ni måste göra. Enkelt också. Torskknyten kan vi kalla dom!

Torskknyten!

Ta så många bakplåtspappersark/aluminumfolieark som knyten du önskar göra. Lägg där sedan skivad potatis, strimlad purjolök, en fin bit torsk som du saltat och pepprat och strösslat med dill. Toppa alltsammans med några skivor tomat, citron och några pyttiga smörklickar.

Mängd av allt; efter tycke och smak!

Knyt ihop till ett litet paket och skjutsa in i ugnen, direkt på gallret eller i en ugnsfast form, i cirka 200 grader.

Svårt att säga tiden, man får hålla koll! Våra knyten tog nog cirka 60 minuter….då använde vi bakplåtspapper. Vi är inga aluminumfolieälskare (läs: min älskade man är inte. Däremot mycket miljömedveten. Och fasligt älskad.), men annars skulle det gå på typ en tredjedel av tiden istället för bakplåtspapper. Så välj själva där hur ni vill göra!

Servera med kokta gröna ärtor och kall sås. Creme fraishe, dill och citron. Och salt och peppar, förstås, bestod vår sås av.

Easypeasy alltsammans. Och väldigt, väldigt gott!!

Dessa knyten går såklart finfint att lägga på grillen också. Tänker att det skulle vara gott att dutta i sparris. Det gör vi nog nästa gång! Om ni väljer att grilla knytena och använda bakplåtspapper, så behövs (likt Mandelmannarna gjorde!) blött tidningspapper runomkring.

…

Å.

Så skönt med kväll nu. Dagen har varit mysig och fin med barnen, dom är så mycket gulliga med varandra. Blir bara tightare och tightare, ett riktigt litet radarpar. Hur underbart som helst. Men jag känner att jag senaste dagarna typ återvänt till samma trötta träsk som i början av graviditeten. Blä. Tack och lov inte samma illamående som då, i alla fall. Hoppas på att det är något övergående och i alla fall blir liiite bättre än såhär. För tröttare, det blir man ju mot slutet, det vet jag också. Men riktigt sådär nästan okontrollebart ”jag-kolavippar-och-somnar-här-ute-på-gungan-medan-barnen-leker-här-bredvid-trött” vore det fasligt fiffigt att få slippa. En önskan.
Förra veckan hade jag vilovecka och traskade bara promenaderna (tur faktiskt, annars hade jag säkert undrat om mardrömsmigränen kunnat bero på träning.. för att försöka haka upp det vid något liksom…jag vill alltid hitta orsaken liksom. Men icke det, alltså!). Så nu ska jag tanka mig med veckans första preggogympa och hoppas att det hjälper.

God kväll!

Lillafrun