Den allra sista hela oktoberveckan, fylldes med Livet. Livets ytterligheter på något vis. Som det ofta kan vara. Ganska så uttömmande… att försöka finna sig i olika utkanter, väldig lycka och väldig sorg, samtidigt. Men vi gjorde vårt bästa, tillsammans.
Bertilen gosade med katterna och jag vilade ögonen på den söta synen.
Jag bakade limpa och gav Storan på hennes födelsedag, innan vi sedan knatade ut på den obligatoriska Storan-Lillan-promenaden. En utav veckans höjdpunkter!
Juniflickan var på bibblan och lånade böcker åt sig själv och brorsorna. Och så löste vi världsproblem och gjorde stordåd där hemma i köket. Bland färgpennor och kallkaffe. Livet när det är själagott!
Dom sista löven föll från träden. Det blev mörkare för var dag. Stormen kom på besök. Jag samlade kraft och motade oro, med löpturer och gympapass.
Plötsligt, mitt i veckan, fick jag kvidande ont i magen och visste direkt att ”ahapp.. magkatarr”. Jag är en känslomänniska av rang och när det blir för mycket, eller kanske när det varit mycket och jag sedan slappnar av, kan det hända att jag hittar mig själv dubbelvikt för ett slag och måste varva ner, göra och äta snällt. Räddande Storan kom förbi på sin prommis och jag fick chans att slå i kull mig för en stund, medan samarinen försökte verka.. tacksamheten, den anar ni va?
Jag log åt synen av det här; en drös ytterkläder i tre små storlekar. Tillhörande dom tre häftigaste människorna jag vet.
Vi firade piggare mamma-mage med liten utflykt. Mellis i lekparken! Väldigt uppskattat av både stora och små.
Jag plockade in den allra, allra, aallra sista luktärtsbuketten. Vilken känsla, så mycket glädje dom där blomsterna givit mig denna trädgårdssäsong. Hoppas på många, många fler!
Så blev det fredag och barnen och jag pysslade och påtade inför kalas, innan vi till kvällen åkte hela familjen till Mäjadalen och firade Mormostern som fyllt år. En ofantligt god kväll, på alla sätt.
Helgen är som ett töcken.. så overklig. Jag ska berätta mer. Alldeles snart.
Vi njöt av lördagssolen i massor, bland annat. Och filmkvällen, när vi somnade allesammans i ett trassel. Den sparar jag i Hjärteasken. Likaså alla amningspauser, älskar dom.
Sommartid byttes mot Vintertid. Nu blickar vi framåt…
Veckans planer?
-Göra en Höstlovsvecka för barnen, version så mysig jag bara kan!.
-Vara Brandisfru, min älskade har jourvecka, mao. Och det innebär alltid lite extra teamworkande, men det är vi ju supervana så det kommer gå finfint.
-Elda en stor hög med brädfodring som ligger och ser skräpig ut nedanför lagården… det blir älskvärt pådrag med hjälp av min far.
-Göra lite Allhelgonafint här hemma!
-Jobba vidare med ett ganska så stort projekt här hemma som hela familjen är engagerad i.
-Om det klaffar för alla, så kanske vi får till en lekdate med vänner!
-Gå på Halloweenparty, livets första för oss alla. Så spännande!
-Njuta av några få oktoberdagar till, alldeles snart möter vi november.
… och förstås! Sända er hälsningar här från Drömgården.. Livet styr.
Ta hand om er, allt ni bara kan. God måndag… så hörs vi snart igen!
Mysigt inlägg, som vanligt! ☺️
Vad du gör mig glad, tack som läser!!
Fina Emmeli <3 hoppas magen snart mår bättre och att du "tar det vackert" (min morfar sa alltid så, känns sååå himla fint tycker jag)
Vackra bilder från ert liv, som alltid.
Varm kram Anna
Det var en extrakänslig vecka, det där… och min mage reagerar som den ofta brukar, men med lite ompysslande av mig själv brukar det reda sig. Tack för din omtanke, finaste Anna!
KRAM