Kalas- och lördagsbestyr.
Så var det lördagkväll.
En stormig promenad. Tårtbak gånger två (en minivariant till Mini som blev mer likt en tegelsten än något annat…. sockefri och kanske att morsan räknade fel på mjölet, månne?). Timmar på stan och mysigt uppdrag som personal shopper till Svärmor, med dom tre männen (Mannen, Svärfar och Minimannen) som ett lommande pärlband efter oss.
Nu sitter vi och pustar ut efter middagen; mannens hamburgare och pommes med massa goda tillbehör till. Vi har grejat i köket i timmar, han och jag. Han med middagsfix och jag med tårtfix. Hemgjord vaniljkräm, säger jag bara.. skulle jag kunna äta med sked och inget mer. Och alltså, åh vad jag har njutit och njuter, av att ha honom hemma, en lördag.
Liten?
Han njuter, han också. Av alla han har runtomkring sig. Det är så många som kan busa och leka med honom, säger han.
Paketen ligger redo, bara kraften kommer åter ska här börjas blåsa ballonger och sprutta ut serpentiner.
Imorn är det kalas. Imorn ska det firas. Imorn fyller en hjärteöversvämmande älskad år.
Lillafrun.
Livet.
Jag ville knappt somna i natt.
Jag bubblar av känslor, minns tillbaka och njuter så av det. Jag och mannen sa till varandra sista gången vi kollade på klockan, strax efter midnatt i natt, att nu började det snart på riktigt. Och i morse när jag vaknade, tänkte jag; nu var han här.
Datumen stämmer såklart inte, men dagarna.
Livet, alltså. Så häftigt att det inte är klokt!
Nu är vi en Liten familj som absolut inte kan minnas hur det var innan vi blev detta sammansvetsade gäng.
Bilderna är från förförra söndagen när jag och S varit och handlat alspånsrökt korv och gene tunnbröd och vi, päronen, grillade korv-lunch. Så himla mysigt. Och gott. Liten fick också smaka såklart, så pass att han hann få ketchupmusche!
Idag regnar och snöar det om vartannat. Riktigt, riktigt ruskigt väder. Men det gör precis ingenting. För här inne i lyan är det varmt och brinner ljus. Ring så spelar vi, är på radion och Minimannen pinnar på med sina små ben, i pyjamas och . Och vi njuter lördagsmorgon tillsammans, hela familjen och dessutom vårt finfrämmande; Litens farmor och farfar.
Och mitt mammahjärta, är så lyckligt och tacksamt att det nästan svämmar över.
Lillafrun.
Något som gör en pillrig.
Morsan in action. Fullt bestyr med att hålla sin egen hästman från fejjan och samtidigt dra upp mössan på stackarn som satt i vagnen och inte såg ett dyft. På väg ner på stan för att köpa fredagsblommor och sånt.
Idag premiärade jag med tunnare jacka. Visserligen en stickad tröja innanför, men ändå. Vårkänslor, det är vad vi har här i Norrnorr idag. Så himla nice! Det har vi längtat efter.
Nu säger vi helg! för hela slanten.
Litens födelsedagshelg till ära, har pappan tagit ledigt (fiffigt att prata med chefen… när man är sin egen chef!) och vi ska ha en riktig familjehelg tillsammans. Så himla, himla fint det känns. Först ska vi ha lite fredagsmys bara vi tre, Minimannen ska få middag som är lätt att äta själv (stor lycka på den!) och jag och mannen ska moffa i oss hemmasurdegspizza med sådär vansinnigt mycket ost på. Sen ikväll, ganska så sent, får vi finfrämmande också. Mysigt!
Och tänk att vi är här nu, igen. Med takdropp och värmande sol och ett ljus som stannar kvar längre och längre för varje dag. Pillrig. Det är vad man blir, visst?
Trevlig helg!
Lillafrun.
Livets viktigaste taktiksnack. Och ännu en krasch…
Åh, det är fredag!
Dessutom den där fredagen. Den, som för ett år sedan innehöll sista besöket i den där gröna, noppriga stolen hos min älskade barnmorska. Hon berättade att det var som vi anade, Liten hade börjat flyttpacka och skulle troligtvis vara hos oss inom 48 timmar…
Under dagen hade vi vårt livs viktigaste taktiksnack. Så vaninnigt taggade vi var, ja nästan så att jag fradgade, alltså…
Och den här fredagen?
Den började på samma vis som för ett år sedan; med sol in genom sovrumsfönstret (hurra!!) och med mannen som sjöng vad är det för dag idag?- sången . Serverade bäbis på säng och sa varsågod, frukosten är serverad. Han är bäst. <3
Nu har vi soffmys en stund. Smälter frukosten, sörplar kaffe (M´s kopp var tom redan där, …. kaffetunnan numero uno, ni vet) och så spånar vi planer för dagen. Och, klappar liten bäbispanna. Oj, oj. Liten är snabb som en vessla och går nu under namnet Bulan, igen. Livets som Virvel…
En bula på bulan, säger han. Möjligtvis, beroende på hur ont det har gjort; ett morr eller några tårar, sen på´t igen!
En stund i pappas famn, hålla handen och några få minuters sitta-still, gör susen.
Nu ska Miniman sova i vagnen och päronen ska springa varsin löptur i det fantastiska vädret!
Ha en god fredag!
Lillafrun.
Überdüberbra, skulle jag vilja säga.
Jag blev så himla glad och fick sån energi av att solen sken redan när vi vaknade kring tupptid i morse.
Vi åt frukost, och jag kastade ut mattorna och öppnade fönster och vädrade.
Sen gav vi oss ut i finvädret. En sån där ljuvlig promenad, du vet, lång och långsam. 
Vi stannade mest hela tiden och blundade mot solen.
När vi kom hem drogs monstertvättstvättande igång…
Liten skötte det där galant….tryckte inte alls på alla knappar som fanns och gjorde inte alls programmet evighetslångt. Ha, ha!
Jag passade på att städa sovrummet, när mannen fortfarande var hemma och kunde hänga med Liten liksom.
Ja, så hann jag också med en vansinnigt träningspass i vårt hemmagym innan M drog iväg på uppdrag. Pojkarna roade sig med annat..
Åh. Kommer så ihåg för ett år sedan den här torsdagen, då gick jag med sammandragningar och vi inte visste om mannen skulle våga sig iväg på uppdrag eller inte. Men det gjorde han. Det var så spännande. Idag var det inte lika spännande när mannen åkte iväg på sista sändingsuppdraget innan helgen. Men väldigt mysigt att stå i köksfönstret och vinka, tillsammans med vår lilla pojke i famnen.
Bebbemys, mellis och lek. Och sen, när Liten sov middag unnade jag mig en lugn stund ute på trappen i solen, för att sedan trycka på turbo! . Gjorde då hela lyan helgfin, kaklet blänkande och golven skinande. Hängde tvätt och grejsade. Sen har vi lagat och ätit middag tillsammans, jag och S. Nu varvar vi ner framför Pettson en liten stund. Liten säger att jag ser sunkig och småsnuskig ut och behöver ett bad och att han tänker göra mig sällis. Mysigt och ja tack! , säger jag.
Den här stunden, precis nu, när allting är klart och det doftar skurmedel och middagen är undandiskad och vi har en hel skön kväll framför oss, jag och min lilla Miniman. Så, himla, skön känsla! Nu väntar badkaret på oss!
En bättre torsdag, helt enkelt. En überdüberbra, skulle jag vilja säga.
Lillafrun.
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
