Nu är vi on the road again! 😀
Det är nästan så att jag flåsar fortfarande. Efter min hysteriska löptur i spåret, alltså. Jag hade en envis brud ca 20 meter bakom mig, hon bara dök upp från ingenstans. Skitjobbigt, då jag vägrade släppa förbi henne. Ja i alla fall inte före jag var vid ett särskilt ställe, där jag tyckte det var ok. Så där, fick hon springa före och jag tog då rygg på henne men kände efter ett tag att nä det här går inte, så jag fick släppa efter och hon fick sig ett glapp på typ 40 meter. Fasikens skit tänkte jag! När vi är ca 300 meter ifrån ”mål”, så känner jag bara Jag ska om. Jag ska om. Spring då benen!!!!. Och jag sprang och jag sprang och det typ tjöt i både öronen och halsen. Jag måste sett heelt galen ut.
Men, jag vann! 😉 Det bästa med det hela var ändå inte att jag kom om henne, det bästa var att åter igen känna hur kroppen svarar ja! när jag ber den om något!
Mitt livs första löp-lopp! Haha! Jag veeet, jag är knäpp! Men om inte jag lider av det så behöver knappast någon annan göra det heller 😀
Jag sitter med en skål kvarg i knät. Den är smaksatt med kanel, en nypa kokos, tärnat rött äpple och några mandlar. Det smakar lite som äppelkaka, du måste prova!
Nu ska jag njuta av andra halvan av vår roadtrip. Den halvan som tar oss till hemmahemma för ett efterlängtat midsommarfirande med extra allt!
Njut av kvällen!
KRAM/lillafrun
Senaste kommentarer