Jag känner mig lyckligt lottad.
Denna helg samlas vi, allihopa, i vanlig ordning, hemma hos våra föräldrar. Mina och storasystrarnas alltså. Dom vi älskar till månen och tillbaka. Tänder ljus i mängder och tänker på dom som inte finns här nere på jorden med oss längre. Och sen njuter vi av att vara tillsammans och att vi har varandra. Det är en ynnest, som en utav mina älskade storasystrar utryckte sig idag.
Som du säkert förstår så prioriterar jag att njuta av tiden tillsammans, mer än att skriva ord i min dagbok. Men jag älskar ju också den delen av mitt, så nu kunde jag helt enkelt inte hålla mig. Jag har smygit iväg, med laptopen på magen och smattrar på tangenterna. Det är nog ingen som märkt att jag smugit iväg. Ikväll är vi hela gänget, 18 stycken och två hundar. Elden sprakar, ljusen är tända högt och lågt, vår favoritmat håller på att kokas och barnen springer runt, runt, runt.
Och jag känner mig lyckligt lottad.
Barn i hundkorgen.
Två av syskonbarnen grejsar i köket inför kvällens middag.
Näst äldsta syster M och hennes man C. Jag ger upp den där grejen med att få med alla på bild. Vi tar några i taget 😉
Och kvällens middag är såklart… PALT! 😀
Nä nu ska jag återvända till gänget. Vill önska dig en fin Allhelgonaafton!
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer