Och så var det kväll.

Och jag konstaterar att det här har varit en bra och skön första sportlovsdag. Japp, jag kör på det. Att jag har sportlov alltså.

Efter lunch drog mannen iväg på jobb och jag passade på att vila. Det är skönt att vila nu, så är det bara. Men när man känner sig färdig med det, då finns det annat man kan göra. Som att träna, till exempel. Så det har jag också gjort idag. Helt galet, jag trodde väl aldrig att jag skulle kunna göra det ända till slutet, men så fel jag hade och glad är jag för det. Jag hade nog varit ett monster under preggoteten om jag inte fått träna. Det tror jag.

En middag och tillpiffning. Tänkte att Nu tusan ska jag göra mig kalasfin. Mina glittriga kalasstrumpor får åka på till klänningen! , och sedan bara det av mot kalas för en älskad vän.  

….jag med typ noll plats över för mat, borde inte ha ätit middag. Kolla vad det bjöds på…Hiiiimelskt goda smörgåstårtor. Jag ”kämpade” och tog två bitar, lät helt enkelt magen spricka lite och smaklökarna hoppa glädjeskutt.

Så mysigt att träffa vännerna. Jag kan dock inte låta bli att känna mig lite smånervös när jag befinner mig i folksamlingar på bortaplan. Jamen tääänk om vattnet skulle gå liksom… Nååja. Ingen big deal egentligen, men får jag önska så sker det på hemmaplan. Och i detta nu jobbar kroppen med lite småonda sammandragningar/förvärkar. Jag blir alldeles galen när jag känner lite smärta och vill bara skrika Ge mig mera! Nu kör vi! . 

Åh. Varje dag är så spännande nu.

Sportlovsmåndag med mannen förmiddagshemma, snöpromenad, preggovila, träning, glitterstrumpor och ett gott och mysigt kalas. Och på toppen av det kör vi några sammandragningar som, ääntligen (tjohoo!), börjar göra lite ont. Tackarr!

Kram/lillafrun