Det behövdes efter gårdagen.

Vad skönt att vi inte ska till stan idag, mumlar han, samtidigt som han häller upp morgonkaffet.IMG_5141

IMG_5148

Oh, yes!

Det var en hård dag igår.

Alltså.. man ska inte åka till stan för tusen ärenden, inte jag i alla fall. Då är jag überstressad redan innan och svetten på ryggen är där från scratch.  Mannen skulle iväg på ett uppdrag så han lämpade av mig och Liten och gänget där på stan, och alla började virvla runt för sina grejer. Jag provade hela stans klänningsutbud och iiiingen var bra. För stort, för långt, för damigt, för somrigt, för blommigt, frö dyrt för att bara tänkas passa nu, för oskön, för tråkigt… och så vidare. Den är nog någon som försöker säga mig att den där klänningen egentligen är totalt oviktig. Jag har ju en favorit jag bara använt ett fåtal gånger och Liten kommer garanterat bli döpt, oavsett vad jag har på mig!

I alla fall.

Liten hittade vad han skulle. En ny skjorta drog han med sig hem, och ett gäng bodies. Och presenter av olika slag blev köpta och den där megahandlingen på Willys blev gjord. Men efter den, Willysträffen, som var sista anhalt för dagen, där vid långt-efter-middags-tid-och-med-ingen-middag-i-magen-tiden… då var jag så trött att jag såg i kors. Men nu var vi ju hela teamet igen; mannen och syrran och jag och Liten. Så vi hjälptes åt och tog oss hem med alla grejer. Och sedan var vi bjudna att kila till mina svärpäron på middag, trots att dom redan ätit. Det var guld värt.

IMG_5145

Sedan somnade jag och Liten i en hög, hemma i sänghavet, intrasslade i varandra. Jag med näsan intryckt i hans ena kind. Det sätt jag älskar mest att somna på. Och så med mannen på andra sidan, förstås.

Och idag är det torsdag.

Jag fick sovmorgon. Det behövdes efter gårdagen. Om man säger så. Nu idag, ska vi grejsa på med lite utav varje. Jag ska ta mig en promenad med vagnen till att börja med.

Allt gott!

Kram/lillafrun

Det är vår onsdag.

Halllojj!

IMG_5101

Jag kickade igång dagen, i Mäjadalen. Tillsammans med Storan och M. Vi körde ett ”sensommarpass” (bestående av 8 övningar. Tre varv. 60 sek av varje övning första varvet. 45 sekunder per övning andra varvet, och till sist 30 sekunder per övning det tredje varvet. Hela tiden 15 sekunder vila mellan övningarna) , som jag hade döpt dagens upplägg till. Det sved skönt i musklerna, kroppen vaknade till liv. Och utsikten?

IMG_5103

Den var väldigt vacker.

Och skitiga?

IMG_5115

Ja, det blev vi.

IMG_5106_wm

Dom gulligaste bärhjälparna hade vi bland oss. Den ena, Batman.

IMG_5109_wm

Och nu. Är vi på väg mot stan. Jag har hoppat i ett par nya jeans (vad är det för klädplagg egentligen? dom täcker så mycket… i sommar har jag knappt nuddat vid ett par jeans känns det som!) och en kofta. Båda ifrån lager 157.

IMG_5130

Brallorna heldiggar jag, men kofta vette tusan.. jag vet inte riktigt hur man ska ha den. Det är kofta överallt, liksom. Men den är ju rosa!

IMG_5125

Nåväl. Till stan ska vi. För en herrans massa ärenden. En ska börja gymnasiet och en ska börja lilla ettan och behöver shoppa lite inför det, det ska köpas presenter till ett födelsedagsbarn, handlas inför ett dop, både mat och något att klä in dopbarnets mamma i och så vidare…

IMG_5116

Japp. Det är vår onsdag idag. Vi är laddade. Hela gänget!

Önskar DIG världens bästa dag, också!

Kram/lillafrun

Att ha haft date, en skratteftermiddag och det där med dyr frys.

 Nu är det den där tiden på dagen som jag bara älskar.

När köket badar i kvällssol, blomhinkarna ute på bron är som allra vackrast upplysta, fjället där mitt emot är så mäktigt och när det näst intill känns som att tiden står stilla här. Det är så lugnt.

Och det har varit en skön dag idag.

Jag och M fick barnvakt till den sovande bäbisen, så vi stack iväg och körde ett backintervallpass på förmiddagen. Bara han och jag. Det var längesedan vi körde ett sånt pass, bara vi, och det kändes sådär fånigt romantiskt. Att kämpa tillsammans, backe för backe. 12 stycken blev det och innan den sista ropade vi nu springer vi för Sixten! Det var jobbigt… för vi båda skulle kunna springa benen av oss, för hans skull.
IMG_5093_wmEfter förmiddagsdaten så lämnade jag dessa två.

Syrran rullade in på gården och hon och jag tog hinkar och glada humöret och drog till skogs. Alltså, vi skrattade så vi nästan kissade på oss under dom eftermiddagstimmar vi spenderade där, bland dom blå. Jag vet inte hur många ställen vi stannade på innan vi hittade dit vi skulle. Men till slut fann vi våra blåbär och plockade av iver, timme ut och timme in. Ja, förutom det där stoppet vi gjorde på mitten, då vi promt skulle åka iväg och se om det fanns ett äääännu bättre ställe, bara en bit bort…. 45 minuter spilltid, på att försöka hitta ett bättre ställe som inte alls fanns. Det bästa stället var där vi var allra först. Så vi hamnade åter där. Och lärdomen?

Man ska vara nöjd med det man har. 

Så med dom orden ringandes, så uppskattade vi helt plötsligt dom där blåbären så otroligt mycket. Och vips hade jag min stora hink full och den där lilla halvfull och ett lock med några små pluttiga kantareller på. Vilken mysig stund, tillsammans med syrran.

IMG_5095IMG_5096IMG_5097Och nu är kvällen här, lugn och vacker och mina händer är blå som jag vet inte vad.

Världens gulligaste Norge-morfars A, hon kom precis in till oss och berättade hur man skulle göra för att få bort blå händer. Jag hade gjort asfel, typ på det viset man gör för att färgen ska fastna ännu bättre..äschdå. Men alltså, så himla mysigt det är, att ha M´s morfar och hans A, så nära. I en hel vecka. Dom bor i sin bobil (husbil, på norska, undra om jag stavade rätt?) på vår stora gård, eftersom ännu ett dop stundar inom kort. Och det hör liksom inte vanligheten att vi träffas så ofta annars, en vanlig vardag, att vi får möjlighet att bjuda just dom på kaffe eller bara ha dom nära och kunna säga god morgon och godnatt . Men nu, får vi det. I en hel vecka. Och det är något vi kommer minnas från denna sommartid.

Näpp, det är lika bra att sätta igång och rensa, paketera och frysa in. Min rygg gör så förbenat ont, efter att jag gått som en krok i skogen. Jag blir så ivrig, så jag rätar knappt på kroppen en endaste gång. Dumt, kan man tycka. Särskilt i efterhand…

Men kära nån, vad härligt med blåbär! Frysen vår, är riktigt ”dyr” nu, alltså.

Godkväll!

Kram/lillafrun

En god morgon- selfie.

God morgon!

bildvii_wm

Att vakna bredvid honom, när han är på det där myshumöret och bara ligger bredvid och är varm och världens gosigaste bäbis… det fiiins inget bättre! Världens gosigaste bäbis, det är han förstås alltid, men när han är på hoppgungehumör så vill han inte ligga bredvid mamma och kramas, precis. Som nu. Åh, dessa bäbismysstunder…

Bättre start på en dag, det kan man inte få!

Happy tisdag önskar Vi!

Kram/lillafrun

Vill du veta vad det bästa är?

Det går upp och det går ner. Det kan kännas lätt, tungt, roligt och ibland alldeles förfärligt jobbigt. Ibland är förtvivlan större än hoppet. Ibland tvärtom. Det skrattas, gråts, funderas. Och känns.

Livet.

Är det inte så det är?

Det känns. Och det ska nog vara så, tänker jag.

IMG_5067

Idag när jag vaknade, så det kändes det på ett annat vis, än igår. Men ovissheten, var fortfarande där. Jag satte direkt igång och sysselsatte mig, med bakning inför Litens dop. Jag vet att sysslor är bra, för hjärnan och snurrande tankar. Och idag fanns det sannerligen en lång lista som det bara vara att plocka att-göra-saker från; som att baka, tvätta, handla.. och kl 14 skulle vi få besök. Innan dess hade jag hunnit baka en paj, en vinbärskaka med marängtäcke, rullat en herrans massa chokladbollar, varit till kära svärmor och hämtat färska blommor, slängt in en tvätt och till sist, städat huset. Mannen gjorde hundra knyck han med. Och så var vi dom bästa päronen vi kunde också, samtidigt. Körigt. Om jag säger så.

IMG_5054Besöket kom. Och det var förväntan i luften. Kaffet smakade gott och vi pratade och pratade. Efter detta besök, var jag så lycklig att jag bara ville dansa och hoppa och ropa högt; HALLÅ!! Jag är faktiskt jordens gladaste just nu, hohooo!! 

Och sen smet jag in igen, dukade bort, diskade och satte igång med ännu en långpannekaka. I samma veva som jag höll på mäta upp ingredienserna, så rullar dom här in på gården

IMG_5072_wm

Våra älskade grannar ifrån norrnorr. Hela familjen. Majahunden, med tratten och allt! Förstår du, vad paff vi blev?

IMG_5081_wmOch dom där två? Dom stortrivdes. Så fantastiskt det kommer att bli i höst, med dessa två tillsammans.

Så vi bjöd in till middag. Jag, i mitt disträaste skede, fixade klart kakan, samtidigt som jag försökte prata ikapp en hel sommar och berätta och fixa middag och mata en liten. Men så himla mysigt det var. Det är ju helt underbart, att kunna säga kom in! vill ni äta med oss? 

IMG_5085Mannen lagade hemgjorda hamburgare och vi åt så det stod ut genom öronen. Och vad jag njöt, av vänner som känner en utan och innan och som bara fyller hela rummet med en må-gott-känsla. (TACK för att ni kom!)

Vi var tvungna att bryta upp. Alla skulle iväg åt olika håll. Grannfamiljen norrut, M på ett jobbuppdrag och jag och Liten hade ju en viktig date…

Är du beredd, på jordens suddigaste bild, innehållande två blonda med galna ögon?

bildstoran och jag

Alltsåå…

Hög på livet körde vi skiten ur varandra. Liten hade barnvakt av sina favoriter. Och den där blåbär- och jordgubbssmoothien efteråt, var himmelskt. Tyckte både jag och S. Japp, han fick smaka och fullkomligt älskade det. Med blåbär runt hela munnen, bröt han ihop när han inte fick mer.. taskig morsa…

Stora lilla killen. Han ligger nu här bredvid mig i sängen och snusar så gott. Vi är hemma, i vårt sommarhemma, alla tre. Efter en dag av… så mycket.

Nu ska jag sova. Gott. Och vill du veta vad det bästa är?

– … att idag var jag inte gråtig vid tandborstningen. Det kändes bara bra.

Godnatt!

Kram/lillafrun

G-VMBJT57ZE4