Alltså…

Det var ju en så hiiimlarns härlig fredagsstämning och jag var lyckorusig över helg och av mannen-fådda rosor och hej och hå. Frid och fröjd. Okej. För att göra en lång historia kort; Vi blev utlåsta.

Nya regenln vi har här hemma, eftersom någon smäller igen dörren stup i ett; sist ut, tar nyckel. Den regeln var så spårlöst borta hos mig när jag smällde igen dörren för att möta upp M och S utanför, dom som redan gått ut, för den termoseftermiddagspromenaden.

M står i telefon, och hans fru står och grimaserar och småskriker bredvid. Martin!!! Jag har låst ut oss och klockan är efter fyra, bovärden har gått hem och jag pratade precis med en suris på telefon, någon jourtyp, och han säger att han kan komma och låsa upp, men inte förrän om ett par timmar, och dessutom kostar det 500 spänn!!!

M kollade på mig och pratade sådär vuxet och lugnt, ja, det är bara betala. Så funkar det. 500 spänn som vi dessutom skulle ha kontant när den där småsura mannen skulle komma. Har du plånboken på dig?, säger M.

Nä.

Har du? frågar jag.

-Nä, svarar han.

Perfekt.

Jag ringer mamma, som om hon skulle kunna hjälpa mig. M springer runt, som en yr höna och gör inte vet jag. Sen kommer jag på att sovrumsfönstret är öppet, att om vi bara hade en stege, så skulle det kanske lösa sig. Vi springer upp till villaområdet bara precis bredvid. Just då kommer det en tjej och går med två hundar. Jag ser en stege vid ett hus, utanför husets dörr. Tjejen? Hon svänger in, preciiis vid det huset.

Hejhejhej, hallå, ursäkta! Vi är utlåsta och undrar om vi får låna din stege? 

Självklart, säger hon. 

Och där var vi räddade.

Mannen klättrade upp, högt och asläskigt. Älskade grannen stod och höll i stegen och jag stod nedanför och gastade. M kröp in genom fönstret och kom i ett knyck ut igen, med extranyckel att ge grannen och med stora nyckelknippan i sin egen hand. Och i ett knyck hade jag ringt upp den där jourtypen igen, och avbokat hans utryckning. Lycka!

Tjohoooo! Jag har precis tjänat 500 spänn, Martin, trallalallala!! Troo vad jag ska köpa för dom! Hojtar jag som en annan pajas.

Ja, älskling. En stege, kanske vore något för dig…, sa han, lite småsarkastiskt. 

IMG_6793500 kronor kan kännas så olika mycket. Men just för att vrida om en nyckel, för att öppna vår lya, så kändes det som alldeles fruktansvärt tråkiga pengar. Så den där eftermiddagspromenaden, som vi till slut kom ut på, den smakade givetvis ännu godare efter att vi fått kämpa en stund. Och maten vi lagade när vi kom hem? Den som jag blivit inspirerad från Att vara någons fru?

IMG_6796Skvätte i olivolja i stekpannan. Fräste finhackad chili, massa vitlök och persilja där i. Och flingsalt! Kokade den färska pastan. Vände sedan ner pastan i stekpannan, i den goda olivoljan och strösslade i alla kräftsjärtar som fick dra åt sig av alla smaker.

IMG_6803Serverade med en persiljakvist på toppen. H. i. m. m. e. l. s. k. t. Det var så gott!

IMG_6822Och till efterrätt gjorde vi vår favvo. Gino. Igår bara med hallon och massa vit choklad ovanpå. Skjuts in i ugnen i 225 grader, tills chokladen smält. En god vaniljglass till och där var vi i mathimlen.

En fredag som svängde lite hit och dit, kan man säga. Men det sköna var att det slutade på ett bra vis. Och idag vaknar vi till lördag. Det känns som om jag inte varit vid liv i natt, märkte inte ens att M klev upp i morse och tog bäbisen som låg tätt, tätt intill mig. Trött, med andra ord. Nu har vi precis pussat pappan hejdå för dagen, och jag och Liten ska sörpla kaffet klart och sedan ha lördag för hela slanten!

God lördag!

Kram/lillafrun