Vi hade riktig sommarlovsmorgon i morse. Sov länge, åt frukost långsamt och lommade ut på gräsmattan, tog stegen till Gårdshustrappen och sörplade kaffe.

I vanlig ordning blir halva koppen kvar då jag, eller någon annan, får nya planer mitt upp i sörplandet…

Denna unge, alltså. Den finaste, mest bestämda, bubbelskrattande lilla Minimänniska jag känner.

Köket har stått där inne i huset och varit fint för sig själv. Vi har varit ute hela, hela dagen.

När Liten sov drog jag och gjorde honom sällis där under äppelträdet. Fast jag sov inte, utan hoppade runt och svettades med dom där viktplattorna. Ett gäng andra övningar också, som plyometriska utfall, täta armhävningar och slå-till-bromsen-flax…  Mannen? Han lever på taket!

Liten drog till med en sån där jättelångsovning som han är specialist på. Så jag hann både träna, kila ner på byn för att köpa mer färg, handla mat och göra lite andra ärenden.. Och som pricken över i, blev jag precis klar med första färglagret när han vaknade. High five, på den!  Mormor, Morfar och Torehunden svängde förbi och hade en drös av leksaker till Minimannen med sig. Bland annat den där vindsnurran. Så himla fin där i Litens egna sandlådeplantering.

Och till sist har vi ätit hemmahamburgare till middag. Ute på bron som inte riktigt är någon bro just nu men som har sånt vansinnigt bra kvällssolläge att vi liksom inte kan låta bli att vara där.  Den här onsdagen;

Utomordentlig.

Lillafrun