08082016-IMG_4443Små nyvakna bäbisfötter.

08082016-IMG_4464En rosa pelargon.08082016-IMG_4451

En liten pojke som slurpar i sig fil med hallon i, precis som efter beställning.

08082016-IMG_4470En glimt kök.08082016-IMG_4473

Och något nödvändigt och fasligt gott. Kaffe!

Ny dag, nya tag. Gårkvällen är som bortglömd. Jag orkade inte dra dom orden om den när jag nattbloggade i natt.. jag hade redan då typ glömt ”vad som hände”… eftersom barnen sov, jag också slumrat en stund och allt var frid och fröjd igen.

Det är ju smått fantastiskt alltså. Sådär funkar det verkligen; man kan vara mitt uppe i någon småbarnslivssituation, som kanske inte är tvärbekväm utan rätt svettig och tålamodsbeprövande.. men när stormen är över, då är allt liksom glömt? Väldans finurligt! I natt är första natten som jag och barnen varit hemma själva. Vi klarade det, hurra! Att hänga tillsammans om dagen, det har vi ju provat i alla fall några gånger. Vi grejade på tillsammans igår, packade in oss efter helgen borta, lagade middag och Minimannen fick sig ett bad och sådär. Sen skulle det nattas.. och det var då, när precis ingenting klaffade. Håhåjaja, alltså. Morsan var tröttast på jorden, Lillan var gräddmjölkstörstig och Minimannen såg bara sin chans att hitta på en massa rackartyg.. tillsammans, en kombination som så att säga inte alls var särskilt klockren. Aldrig varit med på maken.. men det är väl just typsikt, när man är själv och allt. Tvååringen höjde sitt pekfinger och sa mycket bestämt till sin mamma; ”MAMMA! Sluta. DU MÅSSE LYSSNA PÅ MIG!”… ja stämmej! …” .. samtidigt som han stod där med nån tång som han snott från pappans verktygslåda. Maj gadd, säger jag bara. Lilla chefen där. Men morsan vann, Minimannen somnade gott och Lillasyster fick sin efterlängtade mat och till sist kom den där efterstormenkänslan som ju är helt underbar.

Precis så.

Idag är vi, särskilt mamman, nöjda över en god natt som gett ny energi. Det känns på något vis väldigt mycket Måndag idag. Lite höstigt där utanför, M är inte hemma utan iväg på uppdrag. Den här månaden börjar han så smått uppdraga igen.. känns skönt med en mjukstart och inte full fart på en gång. Familjemedlemmar har börjat jobba efter semestern. Det är mindre turistig trafik på stora vägen. Dags att beställa ny almanacka. Helt enkelt är det så att vardagen håller på att smyga igång. Jag har en helt ny slags vardag framför mig nu. Ser fram emot den massor, men efter igårkväll är jag lite rädd, typ. Okej, smått överdrivet. Peppar mig själv och tänker att det var kanske bara var en lite olyckligt trasslig nattningsstart..

Nu ska första tvätten hängas för dagen och Minimannen vill ha lite hjälp med sitt fräsiga legobygge. Måste susa!

Ha en bra måndag, alla ni!

Lillafrun