”Ett, två, trre, fyra, fem….
….”nu kommer jag, mamma!” … ”men vaaat kan hon vaara”… ”mamma?…mamma??? …. M-A-M-M-A!?!?!?!”.
(Mamman hittades och det var istället hennes tur att räkna och leta. ”Ett, två, tre..osv”…)
”Men vaaar är Sixten nu då, tro?, gick jag i min tur och mumlade varpå jag sekunden senare fick ett klart och tydligt och inte det minsta tveksamt;
-HÄÄÄR ÄR JAG, MAMMA!
Ärliga lilla Miniman.
Och i vagnen, en Lillasyster som fått prova sitta upp en stund och varit med på så vis, men som liksom inte orkade mer än en liten stund av utelek innan det blev så fasligt tröttsamt.
Ja. Det där var sannerligen en helt ljuvlig stund idag. Vi pausade innestökandet med att gå ut i det helknasiga januarivädret. Vädret som inte alls stämmer med en riktig vintermånad, men som liksom omöjligt kan låtas bli att älskas i alla fall. Det var helt underbart. Typ vårkänslor i luften!
Med den goda friskluften och rosiga kinderna fick vi sedan raketfart här inne (läs; Lillan sov, Minimannen var trött och vilade i Finfotöljen framför TV-n och mamman snodde på med städningen). Jag firade toknystädat med ett skönt fredagsfyspass. Innan det lagades middag och så. Och ni må tro att det var glada tre som stod i dörröppningen när våran M rullade in på gården här ikväll.
Hela familjen samlad. Bästa som finns!
Vi har haft skitmysig kväll tillsammans. Innan sedan nybadade barn nattades framför Pettsonläsning i renbäddade Storsängen (som jag bara läängtar att få krypa ner i). Nu sover barnen och jag och mannen ska slå oss ner i finsoffan. Har ju inte sett veckans Mandelmanns! Det, och den (förmodligen) goda chokladen M hade med sig, blir hur nice som helst nu.
Åh. Den här fredagen, alltså. Kan inte önska mig något mer.
Trevlig helg till er!
Senaste kommentarer