Så, så skön dag idag hemma på Drömgården.
Bara-vara-vara. Långsam morgon med önskefrukost från Storebror. Småplättar. Med skogshallon vi fiskade i frysen. Samtliga njöt. Lillasyster såg ut som ett endaste smörigt hallon därefter och fick byta bort lilla sommarklänningen på direkten. Det där med hakklapp är inte Junis grej, förstår ni.
Jag njuter av att ha några extraidoga veckor avcheckade.. tycker om precis allt som gjorts. Och nu njuter jag av skörden. Har lovat mannen att ”försöka ta det lite lugnare”. Gulle, gulle M, alltså. Världens finaste.
Så, ja. Idag har vi lat Sommarlovsfredag. Prick hur skönt som helst, med nöjdaste känslan i kroppen.
Lillasyster är lite dagen efter vaccin-trött. Extra skönt att sova i vagnen ute i lagomvarma skuggan.
Storebror driver runt och har Sommarlov. Leker och förklarar allt mellan himmel och jord för sin mor (det är det senaste.. alla dessa små förklaringar som bottnar i att vi berättat saker för honom.. hur saker fungerar och så. Så nu är det bara att lyssna tillbaka, förklarat av en treåring. Så gulligt att man får dåndimpen. ”…Då, vet du.. då, kopplar man ihop slangarna, vet du”//”…Sen skruvar man ihop plankorna”//”..Men där fanns det ingen ström”//”Här är en karta. Det här är Sverige… och så åker man runt jorden och där är Ståckhålm!”.. och så vidare. Så bryter han av sig själv ibland med att säga mamma? jag är kär i dig. Och ni förstår nog att den här mamman nästan går itu av kärlek).
Mamman bara strosar runt och njuter. Går med vattenslangen runt stora gården med lilla trädgården. Vattnar. Drar bort lite ogräs. Planterar en blomma.
Bär ut en basilika som längtat ut. 
Får ett infall och klipper till en spetsgardin till två gardiner och sätter upp innanför Gårdshusdörrarna, istället för dom trasiga som hängt och slängt där tidigare. 
Och tittar tillsammans med Storebror till våra odlingar. Som vi är precis tokstolta över. Det syns ju något grönt, liksom! Salladen har kommit upp bäst hittills. Sockerärtorna är så sött sådda.. av en älskad Miniman. 
Och här ska ni få se häromkvällens pin-inferno och pyssel, där i vänstra hörnet;
Jag drog i väg runt på gården och letade vad jag behövde; typ 8-10 halvgrova grenar och en herrans massa fina, fina. För att helt enkelt försöka fläta mitt första klätterstöd. För att vara första gången ger jag mig själv godkänt, samt tackar min älskade Scoutledare, tillika extrapappa (min hemmahemmagranne Å!) för att jag kunde rädda spretande pinnar med råbansknopar här och där och dessutom hade scoutlagarna ringandes i öronen; ”En scout, möter svårigheter med gott humör”. 
Ta allt med en nypa salt. Inte en svårighet med stora perspektiv sett. Men där och då, bland min hög av pinnar och den där spretiga flätningen, så höll undertecknad på att brinna upp. Mannen gick förbi ibland och flinade sådär ni vet åt mig; ”du är knäpp, men jag älskar dig ändå”-leendet. 
Jaja. Nu har samtliga små luktärtor något att klättra uppför. Lilla odlingen växer. Och det är bara så himla mysigt att ha en egen liten täppa att strosa till.
Längtar till senare i sommar, när S och J kan börja norpa sockerärtor och stoppa i småmunnarna på direkten.
…
Nu ska vi fortsätta njuta fredag. Himlen har dragit ihop sig och det mullrar en bit bort. Jag är livrädd för åska men försöker hålla lugnet för mina två gullisar. Ett litet fredagsgympapass och tillsnoffsning ska vi ordna här. Ikväll ska vi till Svärisarna på födelsedagsmiddag. Det ser vi fram emot!
Ha en skön fredag alla ni!
Senaste kommentarer