Nu dröjer den där synen ett tag. Juniflickans hand i Thailandsmosterns.
För nu har vi kramat dom hejdå igen, den där coola, modiga Thailandsfamiljen som idag åker söderut igen och om ett litet tag flyger iväg för ett nytt år i Thailand. När man heter Emmeli och älskar att ta hand om en Drömgård, ha älskade hemma-ritualer, njuter av en gammal grusväg att spatsera på tillsammans med barnen och alltid blir lika lycklig över att ha bytt ut den frukostgeggiga kökshandduken på köksbordet, mot en nystruken. Då, är det där levernet liksom så långt ifrån mig själv. Men det häftiga är, att vi är så olika. Men ändå så lika. En del av Taikonsfamiljen är vi allihopa, och senaste pärlbandet av dagar har vi varit tillsammans så mycket vi bara kunnat. Och som vi har njutit!
Vi ha hattat runt…. på badstrand, till MammaMormor och PappaMorfar, till Drömgården för arbetsdag (hurra!! Vi är fortfarande häpna över den!), på Auktion, på Sommarparty för födelsedagsmännen, på långpromenader och löpturer, i varm bastu och bara sörplandes över en kaffekopp, pratandes om allt och inget.
Och igår, toppade vi alla dagar med en dag ute i Sommarstugan. Blev varma i solen, åt korv med bröd, solmogna jordgubbar och melon så det stod ut genom öronen på oss.
Sprang långa löpturen längs gulligaste grusvägen, precis vid vattnet. Mannen var först ut som ni ser.
Njöt synen av lekande och badande barn (i iiiiskallt vatten!)
Efter svettiga träningspassen bastade vi, piffade oss lite och åkte iväg för restaurangmiddag hela gänget på kvällen. En så himla fin dag, den också. Stor och liten kusin. Å, så mycket kärlek. <3
Så hade vi kramkalas i vackraste kvällssolen med vattnet som en tavla bredvid. Jag fullkomligt avskyr avsked. Vem gör inte det, liksom. Men vissa är nog bättre på det, än andra… jag är inte tipp-topp, alls. Usch. Det vred om i hjärtat och ett år känns lite som en evighet, fast samtidigt vet jag att så inte är fallet. Livet just nu är så (för det mesta, inte alltid såklart) roligt och innehållsrikt att det liksom svischar mestadelen och vi nästan ööönskar att det skulle gå lite långsammare.
Så; Love you hela Taikonsfamiljen och ha ett nytt världshäftigt år i varma landet, älskade K-familjen. <3
Vi har gjort så gott vi kunnat; bunkrat tillsammanstid för ett nytt år ifrån. Och jag tycker att vi gjort det himla bra.
ÅÅåhhh…förstår avskedet :,-( men så fint skrivet alltihop och vad himla jättemysigt ni verkar ha haft det!
kram
Jaa, det är speciellt alltså. Kram!
Så fint att ni har fått härlig tid tillsammans i sommar och jag förstår att det kan svida i hjärtat bara av tanken på att det är ett år tills ni ses igen och samtidigt som man numera som vuxen och med barn vet att ett år (lite skrämmande) bara swishar förbi ❤️
Det är väldigt speciellt att säga hejdå för ett helt år. Men som du säger… livet svischar, vare sig man vill eller inte. KRAM och ha en fin helg!!