19072017-IMG_3857Efter frukosten och morgonleken, så ger vi oss ut.

Och så tar vi oss ofta en liten tur längs lillvägen. J är antingen sovsugen på en gång eller vill hänga med i vad som händer en stund till. Storebror är först i ledet. 19072017-IMG_3855På sin räsercykel!

Lilla pojken längst fram. Trampandes och tvärnitandes. 19072017-IMG_3850För att sedan säga hörni! titta! Vilka bromsspår, va? (hihi, så söt!!).

19072017-IMG_3856 Pappan tätt därefter för att vara beredd. Utifall att.

 Mamman och Lillasyster längst bak i ledet, inte bråttom alls. 19072017-IMG_3843Lillan plockar stenar och blommor och undertecknad kan omöjligt se sig mätt på det som är i hennes syn; en trio att älska till månen och tillbaka.

19072017-IMG_3852

Så cyklas och långsamt-traskas det. Alla är fasligt nöjda. 19072017-IMG_3866Mamman med knuten i håret kvar från natten. Pappan med njutning och lugn i blick. Ungarna med ett skimmer av lycka.

 Och det där har blivit lite utav en älskad morgonritual under denna ljuva Semestertid. En ritual med hela familjen inblandad.

Å. Det är såå skönt, det här. Med sammanhängande ledighet, semesterdagar som pärlas… att man inte behöver planera till punkt och pricka, om man nu vill hinna något särskilt. Det finns liksom tid till så mycket göra-vad-vi-vill-tid. När Lillan slumrade efter hennes lilla prommis, så drog vi andra in på lon. Hyvlade, målade och lekte på gräsklippartraktor. Vad dagen bjuder på härnäst? Mannen snickrar vidare. Gavelsidan är nu till viss del redo att börja målas med sista strykningarna. Inte klokt så mycket arbete med att brädfodra om, alltså. Vi märker av nu om någon gång att huset är drygt nio meter högt…Men det är mycket kärlek, petnoggrannhet, byggnadsvårdmässiga tänk och metoder och mannen med sina finsnickerier… så det får liksom ta den tid det tar. Vi blir oerhört nöjda över resultatet och det är en god morot efter all möda!

 Vi andra har inte bestämt oss riktigt än vad vi tar oss för. Kanske bakar vi en kaksort, jag och Storebror. Som för att vara ännu mer beredda när vi får mysiga spontanbesök. Som igår, när mitt äldste kusinbarn dök upp. Han är mer som min kusin förstår ni (ett år äldre bara), och det var så förbenat fint att ses. Eller också fortsätter vi med fotoalbumspysslet. Ptja.. vi får se!

Kärlek till Morgonritualer och Tillsammanstid, alltså.

Ha en fin onsdag, alla ni!

 

 

Lillafrun