För mig är det livets lyx att få vakna bredvid dom där tre människorna jag älskar till månen och tillbaka. Smida planer tillsammans. Idag bara såna där alldeles förfärligt gemytliga.
Liten sa spontant vid frukosten; ”.. hörrni..? kommer ni ihåg när vi hade korv-fest förra veckan? … det var ju skittrevligt!”. Det där med tid är ju klurigt, alltså. Men vi förstod att lillvännen ju menade den där kanske sista gången, i somras när vi grillade korv och bjöd hit några älskade samtidigt som vi spikade och målade på huset. Så, vi bestämde att Korvfest det skulle bli! Och så var mamman i huset smällkaramellpysselsugen och fick såklart minst en (Pysselkungen nummer ett) på kroken på direkten.
Vi lämnade hemmet och gav oss ut och ner på byn.
Till fots, någon i vagn, någon skjutsandes på sparken. Vacker decemberlördag. En tur till lilla pappers- och färghandeln för att köpa silkespapper. Och en liten sväng in på Blomsteraffären, för liten inhandling av juleblomster. Till sist en runda genom mataffären för en herrans massa söta och gräddiga ingredienser. Guldiga hjärtan. Och korv, förstås!
Väl hemma igen uppfylldes Minimannens önskan.
Det kändes lite som att vi var i fjällen för en stund. Vi typ låtsades det. Precis som Pettson och Findus skulle ha kunna gjort.
Elden sprakade, skotrarna var som galna och traktorerna lät härs och tvärs där dom skottade snön. S ringde Farmor och Farfar och bjöd in till sin ”Korvfest”. Då blev det liksom genast lite mer på riktigt. Så åt vi och mådde så himla gott.
Efter att vi haft våra ”ute-på-fjället”-timmar.. ute på gården… och fullkomligt stank rök och morsan trodde hon glömt tårna nere på byn eller så, gick vi in. 
Timmar av pyssel tog vid.. med hela familjen med!
Två sorters karameller tillverkades. Smällkarameller likaså, på löpande band. 
Och något jag tycker var så himmelens trevligt och så barndoms- och farmornipprigt; kristyränglar.
Till kvällen har vi mest gäspat, provsmakat karameller, tränat trx-pass, tvagat bort röklukt och nu småfnissat åt Sune i Fjällen- filmen. S är Storebrorsvaken, Lillasyster sover sedan länge… i mitten av storsängen, som en riktig liten prinsessa. Längtar efter att göra henne sällis.
Skönaste tröttheten, alltså. Efter en decemberlördag med Pettson-hyss och herrans massa pyssel.
Senaste kommentarer