(inlägget innehåller en reklamlänk)

Å.

Så glad att vakna hemma till en alldeles vanlig dag. Fredag, dessutom! Alldeles vårvarmt redan från morgonen. Efter morgonbestyren, när vi skulle ut, hann jag bara ta på barnen varsin fleece innan dom hoppat i stövlarna och struttat nerför trappan och börjat uteleken. Den med både lera och snö nära till hands.  Men alltså, så fantastiskt skönt att kunna klä så mycket lättare nu. Om än små leggings eller vanlig bralla inte är dugligt att leka i ännu.

Förutom uteluft, småttingar, fiskmåsarna och deras skrik som är sådär vansinnigt härligt att höra första gången för året, har jag njutit av att dona här hemma idag. Tvätta och städa hemmet. Försökte vara klok och tänka lite SPM (Spar På Mor).. och letade fram moppen i ett par rum. Jag kan egentligen bara en veckostädning; ut-med-mattor-damma-dammsuga-knäskura-klart!. Men det gick fasligt fort att moppa alltså, än om jag alltid svär en lång ramsa åt det redskapet. Mm.. jag kände mig alldeles duktig som frångick det vanliga.

 

När pappan slutat jobbet och vi checkade in för helg, firade vi fredag, med att susa ner på byn och äta vårens första kulglass. Junis första i livet… succén var ej måttlig! Innan vi återvände hem till älskad Drömgård….

sa hejdå till sparken för denna vinter..

.. och fram åkte cyklarna. Det, är vår! Och titta Lillasyster. Skrållan. Juniflickan. Livspremiär på trehjulingen!

Plantering av himmelsblå penseér, sluttampen av takdroppande från lagårdstaket och vårjackepremiär har denna fredag också bjudit på. Är så glad i min nya blå jacka som jag ”ärvt” av den finaste Julian jag vet. En nyfunnen vän, jag kan sura ihop över bor alldeles för långt ifrån norr (HÄR kommer ni direkt till henne! <3).

Och årets variant av denna parkas från Lindex, kan ni hitta HÄR i flera fina färger. 

Alltsammans. Vårlycka på en alldeles vanlig fredag här hemma på vår gård. Precis så.

Önskar er en skön fredagkväll och en god helg!

Och tusen, tusen, tusen tack. För all er omtanke. Jag blir alldeles varm i hjärtat. Ni är så fina. Och helt ovanlig verkar ju denna typ av h-vetes-migrän ej heller vara, ni är många som delat med er av era erfarenheter. Det som skrämmer mig är att jag bara fått värre anfall för varje gång. Det senaste liknade ingenting.. jag hoppas att det aldrig blir värre än så.

Ta hand om er allesammans!

 

Lillafrun

G-VMBJT57ZE4