Där;

Efter en utav förra veckans morgonrundor. Svettigt och lycklig. På bilden, fortfarande på älskade ön.

Nu; Från en måndag till en annan. Det är dags för ny måndagshälsning!

Vi startade veckan med att njuta allt vi bara ooorkade av sista dagarna på älsklings-ön! Samtliga lyckliga över Gotlandsdagar.

Vi hade en sista dag på stranden.

Och en dag myste vi inne i Visby, ännu en gång.

Med Juniflickan vaken denna gång, så hon också fick uppleva alltsammans. Pippis stad! 

-Succé!

Mina pojkar.

Så stoppade vi alla pinaler och ljuvliga gotlandsminnen i resväskor och hjärtan. Och susade hemåt. Hela långa resan gick helt otroligt bra. Tacksamma rullade vi in på gamla gården i norr.

Barnen lyckliga över att återupptäcka Lekrummet.

Mamman salig i trädgården!

Kvällsprommisar vandrades.

Vi var nere i lagården och rekade. Det är väl på tiden att den fylls med liv snart. Ju!

Så bjöd vi hem darlingar. Lunchade och fikade och lekte. Ja, det sistnämnda stod alla ungar för, medan vi päron kunde sörpla kaffe och prata i kapp.

Bertilen åt Livets Jordgubbe. En sån som är solvarm och hemodlad.

Men om Bertilen får välja på allt gott i världen och mamma-mjölk… så väljer han gladeligen ammemyset. Och oj som jag älskar det! Såklart Lillebror äter allt möjligt nu, men vi amme-myser vidare han och jag. Mitt i skogen under hallonturen till exempel.

Lördagsnöjet då! Micromaran i grannbyn. Minimannen. Gulligaste marathonlöparen jag sett. Nöjdaste och stoltaste.

Sen kom regnet. Och jag gjorde något jag typ aldrig gör; Somnade mitt på dagen. På kökssoffan. Med en katt på magen. Ljuuvlig stund!

Sen paket och presentfix. För på kvällen blev det dags för kalas. Fira älskad J och träffa storfamiljen. Passa på att säga ”TAAACK för all hjälp med gården medan vi varit borta”, och så vidare.

Och titta här;

Två stycken som längtat efter varandra. Mormor och Juniflickan. Magi att se deras kärlek.

Så blev det veckans sista dag och ännu en morgonrunda sprangs, innan frulle och efterlängtad hallondate. Med Storan.

Vi var ute i tre timmar. Susade hemåt. För att äta lunch och amma Minsting. Sen drog vi iväg igen. Tre timmar till. Massor av hallon i hinkarna. Och samtalen. Dom tog i vanlig ordning inte slut. Mina Storasystrar, är en sån ynnest för mig. Så tacksam för dom alla tre.

Mitt-i-hallonplockar-dagen-lunchen, med stor omelett och massa grönsaker från trädgården. Muuums!

En sommarlovsvecka i våra hjärtan. Och det är så makalöst härligt att sommarlovet fortsätter. Alla stunder vi har tillsammans är guld värda. Livet. När det är som bäst.

…

Nu är det måndag igen och vi är här hemma på gården. Den här veckan har vi planerat fylla med att bland annat träffa älskade vänner. Idag har vi haft förbi-passerande darlingar från norrnorr, så enormt roligt och mysigt och ingen hejd på härligheterna. Och alltid alltid ”precis som vanligt”.. ni vet, hjärtevänner. Än om det dröjer en hop månader mellan gångerna man ses, så är det alltid som vanligt och helt underbart när vi väl ses. Tiden rusade verkligen! 

I övrigt är det jour-vecka för Brandispappan. Vi får hoppas på lagom många utryckningar. Fast jag och barnen har riggat med mysiga påhitt, som ett litet bara-mamma-och-småttingarna-äventyr. Då ska det, om det inte långdragna larm förstås, hända mycket på övervåningen tänker den skäggige. Och till helgen får vi besök.

Jag fortsätter att bjuda er på sommarlovsglimtar och små händelser. Små, ute i världen alltså, men som i mitt hjärta, är stora händelser.

Är så glad att ni kikar in här.

Ta hand om er så hörs vi snart igen!

 

Lillafrun